Startpunkt: Vállevárre, vid tjärn på platån under toppen 1 385
Slutpunkt: STF Fjällstation Kvikkjokk
Datum: 6-7 augusti
Sträcka: 10,5 km

 < Till dag 10

 

Morgon dag 11

Morgon i dimman

Tidig morgon

Idag ringer klockan tidigt, redan 6.30. Ute är det dimmigt och ödsligt. Vi upptäcker till vår förvåning två andra tält på andra sidan om den ena tjärnen vi sovit vid. Tältarna var inte där igår kväll, så de måste ha kommit hit relativt sent efter att vi lagt oss. Vi snabbar oss på och blir klara att ge oss iväg på en timme. Vandringen över Vállevárreplatån är mycket lätt, går över gräsängar och rished och innebär inga större höjdskillnader. På den högsta punkten ligger ett rengärde och här börjar en liten stig som leder till Kvikkjokk.

 

Prinskullen

Just innan vi kommer in i skogen ligger Prinskullen, eller Vállenulppe som det heter på samiska. Prinskullen är en liten höjd uppe på platån strax ovan trädgränsen. Hit kan man komma via en promenad från Kvikkjokk, så det är nog ganska många som tar sig hit. Vi går upp till toppröset och beundrar därifrån utsikten över Kvikkjokkdeltat. Sedan är det dags att ta sig ned. Det är ganska brant nedför, först genom björkskog som så småningom går över i barrskog. Det är ganska stenigt och mycket rötter, men det går fort nedför, vi skyndar oss. Alldeles innan vi kommer ner till vattnet ligger  några små hus. Några skyltar berättar att den första bebyggelsen i Kvikkjokk låg på den här platsen och om livet i byn förr i tiden. När vi kommer fram till båtlänningen står Båtbjörn och väntar på oss med båten, några andra vandrare ger sig av. Det är deras första vandringsdag och vår sommarvandring har just tagit slut.

 

Båtsightseeing

De övriga passagerarna i båten ska åka till Padjelantaledens sydliga startpunkt. Vi får välja mellan att åka över till Kvikkjokk eller att betala lite mer (men väldigt billigt) och följa med på en sightseeingtur. Det gör vi gärna, så efter att Björn lastat i våra ryggsäckar (lite besvärligt med renhornen) får vi följa med i båten upp längs Tarraätno till båtlänningen. På tillbakavägen kör Björn in i en lite mindre älvfåra där träden hänger ner över vattnet. Mycket fint. Sen är det dags att ta sig till Kvikkjokk igen. Väl där ska han skjutsa lite folk till Kungsleden och vi får följa med dit också! I båten pratar vi med en holländsk kille som håller på att gå hela Kungsleden. Vi berättar om förra årets Gröna Bandet-vandring där vi ju bland annat gick Kungsleden. Killen har hört talas om Gröna Bandet och dessutom hört ryktas om några av årets Gröna Bandare, varav några har gått förbi här relativt nyligen. På vägen över får vi bland annat se en storskrakehona med en stor kull med ungar som ”springer” över vattnet när vi kommer nära. Dessutom åker vi en sväng förbi det fristående berget Námmásj. Alltid lika intresserad av att visa upp det där lilla extra Björn!

 

Präststigen revisited!

Efter att vi släppt av alla andra är det dags för oss att åka tillbaka med Björn till Kvikkjokk. Där går vi upp till turiststationen och får plats i ett fyrabäddssrum. Efter att vi lämpat in våra grejer på rummet är det dags för en lång och härlig dusch innan vi tar en hamburgarlunch i restaurangen. Efter lunchen går vi tillbaka till vårt rum där vi träffar vår rumskamrat, som är en känd utsidan-profil: Hans ”Fowwe” Fowelin. Han berättar för oss att han precis kommit tillbaka från en fjällvandring där han har gått genom Sarek till Alkavare kapell och därifrån gått Präststigen tillbaka till Kvikkjokk. Han har alltså gått samma sträcka som oss från Gárránisjågåsj, och det var han och hans vandringsällskap som tältade på samma ställe som vi i natt. Men han har gått Präststigen förut och har därefter börjat intressera sig av hur sträckningen såg ut på den tiden då prästerna vandrade där, och av gamla rösen som finns kvar från den tiden. Han har med hjälp av efterforskningar på bland annat gamla generalstabskartor kommit fram till att de flesta nutida fjällvandrare, däribland vi, går ”fel” väg. Följer man det gamla vägvalet blir vandringen enklare. Läs mer om detta på hans intressanta blog.

 

Kväll i Kvikkjokk

Efter detta blir det tid för bastu i fjällstationens lilla bastuhus. När vi känner oss utvilade och fräscha käkar vi trerätters middag på restaurangen, i sällskap av Hans. Lax med kalixrom till förrätt, renytterfilé till huvudrätt och chokladfondant med blåbär till efterrätt. Mycket gott! Mot slutet av middagen slår sig även två andra fjällvandrare som varit på tur i Sarek i slang med oss. Det blir mycket trevligt prat om sommar- och vinterturer och fjällmat. När restaurangen stänger fortsätter vi ut i lobbyn där vi sitter en stund och pratar innan det är dags för sängen.

 

Skogsbrand

Hemfärdsdagen börjar med frukostbuffé, tillsammans med samma gäng som till middagen igår. Efter en lång frukost städar vi ur rummet och checkar ut. Efter detta går vi ner till Gámajåhkå och kollar på forsen och följer den ner till byn där vi letar reda på en cache. Sedan går vi tillbaka till fjällstationen och käkar lunch. Eftermiddagen tillbringar vi framför teven där de rapporterar om den stora skogsbranden. Det visar sig att brandlukten vi känt och den disiga luften som har varit de senaste dagarna alltså beror på brandrök som kommit hela vägen från Västmanland!

 

Sammanfattning

Hemresan börjar med en lång bussfärd, hela vägen till Boden då det är ombyggnationer av järnvägen norr om Boden. Bussresan är ganska händelselös, men vid bussbytet i Jokkmokk är det ett kraftigt åsk- och regnoväder. Här passar vi också på att proviantera lite för resten av hemfärden. När vi summerar årets fjällvandring är vi mycket nöjda. Vi har vandrat genom ett vackert landskap som har karaktäriserats av vidsträckta vyer och stora sjöar. Det har varit skönt att inte stressa utan att kunna ta tid på sig, stanna där vi velat och kunna gå upp på många småtoppar på kvällarna. Vi har också upptäckt en trevlig vandringsled: Padjelantaleden, och tränat lite på att gå utanför lederna vilket också varit trevligt. Sammanfattningsvis en mycket fin vandring som vi gärna rekommenderar till andra fjällvandrare!

 

%d bloggare gillar detta: