Idag, 2:a februari, firar vi internationella våtmarksdagen. Under en fjällvandring stöter man på många olika naturtyper; berg naturligtvis, kalfjällsområden och fjällskogar, men man passerar också mycket våtmark: sjöar, vattendrag och myrar.

Internationella våtmarksdagen uppmärksammar Ramsarkonventionen som undertecknadesden 2:a februari 1971 i staden Ramsar i Iran. Ramsarkonventionen är en internationell konvention för skydd av värdefulla våtmarker. För närvarande finns det 2065 skyddsvärda våtmarksområden i världen som är upptagna på Ramsar-listan, och av dessa ligger 66 stycken i Sverige. Våtmarksområden är viktiga ur en ekologisk synvinkel för den biologiska mångfalden. Man tänker kanske främst på fågellivet när man talar om våtmarker, och från början hade Ramsarkonventionen ett speciellt fokus på våtmarker som habitat för vattenfåglar. Men våtmarker har inte bara höga koncentrationer av fåglar, utan också av däggdjur, reptiler, groddjur, fiskar, insekter och andra ryggradslösa djur.

De första Ramsarområdena i Sverige beslutades 1974, och sedan har listan över Ramsarområden i Sverige utökats 1988, 2001 och nu senast för tre dagar sedan med 15 nya områden, och två utökningar av våtmarker som redan var skyddade.

Under vår vandring kommer vi att passera fyra Ramsarområden: Tärnasjön, Vindelälven, Laitaure och Sjaunja.

Tärnasjön ligger i de centrala delarna av Vindelfjällens naturreservat. I området finns flera olika miljöer, bland annat en öarkipelag i södra änden av sjön, stora våtmarker, småtjärnar och moränkullar. Tärnasjön har länge varit känt för sitt fågelliv, förr i tiden häckade fjällgås här. Vi kommer att vandra över öarkipelagen på en rad med broar som går från ö till ö, sedan fortsätter vandringen en sträcka längs Tärnasjöns strand.

Vindelälven är en av  Sveriges fyra oreglerade nationalälvar, och den har många fina forssträckor. Vindelälven rinner ut i Umeälven som har sitt utlopp i Östersjön. Eftersom Vindelälven är oreglerad kan den ha en betydligt större vårflod än Umeälven som är reglerad. Stränderna får på grund av den stora skillnaden i vattenstånd som återkommer från år till år en karaktäristisk zonering av växtligheten. Vi passerar Vindelälven vid Ammarnäs.

Laitaure är en fjällsjö som ligger intill Sareks nationalpark. Älven Rapaeatnu som rinner genom Rapadalen bildar ett stort och välkänt delta när det rinner ut i Laitaure; Rapadeltat är det deltat som växer snabbast i Sverige. Deltat är känt för sitt rika fågelliv, men också för de stora älgar som brukar beta ute i vattnet. Kungsleden passerar Laitaure, och här måste man åka båt till hemmanet Aktse.

Sjaunja är ett naturreservat som gränsar till Stora Sjöfallets nationalpark i söder. Sjaunja tillhör också världsarvet Laponia. Sjaunja är ett flackt våtland av flarkmyrar avbrutna av sjöar, bäckar och skogsåsar. Här häckar många vadarfåglar som grönbena, svartsnäppa, gluttsnäppa, myrsnäppa, enkelbeckasin, dvärgbeckasin, småspov och trana. Vår vandring tar oss genom utkanten av Sjaunja, mellan fjällstugorna Teusajaure och Kaitumjare, en vacker vandring över högplatån Muorki.

%d bloggare gillar detta: