Startpunkt: Vierrojohka
Slutpunkt: Miesákjávri
Datum: 29 juli 2012
Sträcka: 16 km
Regnig morgon
När vi vaknade regnade det utanför, så vi låg kvar och gonade oss i sovsäckarna en liten stund. Vid ett litet uppehåll gick vi upp och gjorde frukost. Efter nedpackningen gav vi oss iväg. Det var fortfarande lite småregnigt. Vi följde Vierrojohka en bit uppströms, vilket innebar en liten stigning. Det var fina omgivningar, och strax innan leden gick över en bro till andra sidan jokken fanns ett vackert vattenfall att beskåda. Vi gick däremot aldrig över jokken, för att vi skulle inte fortsätta upp mot Mårmapasset utan vek istället av västerut, mot sjösystemet i Alisvággi, där vi hade tänkt tälta vid sjön Miesákjávri. Vi gick upp för en liten slänt, och sedan kom vi upp på en platå. Här var det grönt och fint, men molnen låg så lågt att man inte kunde se bergen runtomkring, utan man fick känslan av att vandra på en stor hed.
Vadning
Vid en liten bäck tyckte vi att det var dags för en fikapaus, och vi stannade och fikade i duggregnet. Efter fikat gick vi ungefär 200 m innan vi kom fram till den något större jokken från Suorijávri som var tvungen att vadas. Typiskt att vi inte hade kommit fram hit innan vi blev fikasugna, för då hade vi ju kunnat kombinera vadningsombyte med fikapaus. Hur som haver, vi tog oss över. Mina kängor hade redan under förra vandringen börjat ta in vatten, och vid det här laget hade de en spricka på ovansiden, så jag brydde mig inte om att byta till vadarskor, utan jag snörde bara åt regnbyxorna lite, fötterna var ändå redan plaskblöta.
Blockigt
Efter vadet ändrade sig naturen; här var det ett område med stora block som låg liksom lite utspridda över marken. Väldigt effektfullt. Nu började vi också ana solsken västeröver. Vid den lilla sjön 820 under Suorivárri stannade vi för att laga lunch, som i dag var karljohanssoppa. Vädret var nästan soligt, men solskenet kom liksom aldrig fram till oss den här dagen. Såhär såg det ut vid lunchplatsen:
Efter lunchen vandrade vi vidare. På ett ställe stötte vi på ett stort block som stog rakt upp på högkant:
Fler vad
Ganska snart kom vi till en jokk som vi kunde ta oss över via en spång som hade spolats bort en bit, men som vi flyttade lite på för att ta oss över torrskodda. Nästa jokk: Biegganjira, fick vi däremot vada, den var inte så djup men ganska bred. Vi började bli ”experter” på det här med vadning nu. Efter att ha passerat den stora sjön Bieggaluoppal kom vi till ytterliggare ett vad, över jokken från Gahčahakrieppi. Nu var C trött på att vada, så medan vi andra vadade över gav han sig istället av längs med jokken, och kunde hoppa över längre uppströms, vilket gjorde att han kom lite före och kunde passa på att fota litegrann.
Tittade man söderut såg man upp i Gahčahakrieppi och jokken som kom därifrån:
Kikade man över Áhpparjávri såg man Gárddenvárri:
Slutligen bakåt kunde C se oss andra komma vandrande genom videt:
Miesákjávri
Vid nästa stora sjö Áhpparjávri stannade vi i närheten av en renvaktarstuga för att eftermiddagsfika. Vi konfererade lite och kom fram till att vi skulle gå ytterligare ett par kilometer, till nästa sjö i systemet: Miesákjávri, där vi hade läst att det skulle finnas finfina tältplatser. Vi fortsatte vår vandring; här var det ganska snårigt och blött runt leden, och det var massor med mygg. Men det var fint med den stora sjön som hade en vacker färg. Mellan Áhpparjávri och Miesákjávri blev det lite småkuperat, det gick lite upp och ner. Bland annat hamnade vi i en fin liten ravin, där det fanns mycket kalkstenar som lyste vita. Efter att vi kom upp ur ravinen var vi ganska högt över Miesákjávri, och vi kunde spana efter tältplatser. Vi såg något som såg ut som en stor gräsmatta vid stranden, och dit gick vi. Mycket riktigt var det ett stort område med finfina tältplatser, här hade man kunnat slå upp ett helt litet läger. Vi reste tältet och tvättade av oss i sjön innan det var dags att laga köttgryta. Efter middagen gjorde vi en mysig brasa som vi satt vid och tittade på utsikten över sjön mot Garddenvárri, innan allt försvann i molnslöjorna.
Senaste kommentarer