Startpunkt: Boarkka
Slutpunkt: Boarkka (dagstur till Mullka)
Datum: 30 juli
Sträcka: ca 10 km

 

< Till dag 3
Till dag 5 >

 

Morgon d4

Förmiddagsbild dag 4, på väg upp på Mullka

 

Regn och rusk på Boarkka

Hela natten är det mycket blåsigt. Vi vaknar av och till av att det rister i tältet; skönt att vi vet att vårt kära Nallo 2 håller för blåst. När morgonen nalkas börjar det regna också. Det kan alltså knappast vara sämre väder för en dagstur upp på några toppar som vi har planerat. Därför ligger vi kvar i sovsäckarna, kanske blir det bättre? Efter en stund blir det uppehåll i regnandet och vi tittar ut. Det är mycket molnigt, men vi kan i alla fall se Mullkas förtopp. Resten av berget döljs i regnmolnen. Då vi inte känner för att ligga i tältet precis hela dagen bestämmer vi oss för att gå upp på den lilla 1 073 möh höga bergsknallen – man får betänka att vi bor på över 850 möh så det är bara ungefär 200 höjdmeter upp.

 

Mullkas förtopp

Vi fixar lite frukost och slänger ner lite prylar i vår behändiga dagturssäck. Någon långtur blir det nog inte så vi skippar att ta med köket utan nöjer oss med att ta med hårt bröd och lite annat att knapra på. Dags att ge sig iväg! Vi går mot den lilla toppen och halvvägs börjar det regna igen så det är bara att dra på sig regnkläderna. Det regnar sedan inte särskilt kraftigt, men blåsten tar i rejält, vilket gör att det är skönt att ha skalkläderna på. Medan vi går rullar molnen förbi, nära nära. Som att vi kan ta på dem. Uppe på förtoppen blåser det naturligtvis, men vi går ner och ställer oss i lä bakom en klippa strax under toppen. Härifrån har vi ganska fin utsikt över Låddejåkkådalen, även om väderleken gör utsikten lite disig. Vi äter lite nötter och ser molnen svepa fram över Mullkas huvudtopp, som ibland är dold i molnen och ibland är synlig. Vi bestämmer oss för att fortsätta uppåt, nu när vi faktiskt kan se toppen ibland.

 

Mullka

För att ta sig dit måste vi gå över en liten platå. Marken är grusig och vattensjuk, det är inte mycket som växer här. En stor snölega ligger mellan oss och toppen och vi bestämmer oss för att gå runt. Vi går upp bland skiffriga klippor upp på en rygg som vi sedan följer mot toppen. Nu går vi alltsom oftast inne i molnen som glider förbi. Det är en alldeles särskild stämning att gå inne i molnet: kallt, fuktigt och nästan helt ljudlöst, en mycket ödesmättad känsla. Strax innan sista biten upp till toppen går vi ner till en liten smältvattensjö. Här skulle man faktiskt kunna hitta en tältplats om man letade lite, trots sitt relativt höga höjd på strax över 1 200 möh. Sista biten upp blir besvärlig, det blåser mycket kraftigt i ryggen på oss. Uppe på toppen (1 264 möh) är det inte så bra utsikt på grund av moln och det känns obehagligt med vinden som är så kraftig att vi skulle kunna blåsa ner över kanten. Därför blir inte vistelsen så långvarig utan vi går ner igen till den lilla sjön där vi letar reda på en plats i någorlunda lä. Här kan vi vila och äta knäckebröd till lunch.

 

Till tältet

Ursprungsplanen hade varit att fortsätta till fjället Allaktjåhkkå, men vädret gör att det känns totalt ointressant och vi beslutar att ta oss ner till tältet igen. Den här gången sneddar vi lite över det stora snöfältet. Långt borta vid leden ser vi en stor grupp vandrare passera över platån Boarkka, de stannar en stund vid rauken vi besökte igår. Efter att vi passerat leden (tältet är på andra sidan) går vi bort till en liten tjärn. Här finns det ytterligare raukar som vi vill titta på. När vi sedan kommer tillbaka till tältet värmer vi oss med varm choklad och äter en kaka till det. Mysigt! Resten av dagen tillbringar vi i tältet där vi löser korsord, läser, sover lite och gör upp planer för morgondagen. Vi hade tänkt att gå till Arasluoktastugorna imorgon och sedan göra ett toppbestigningsförsök av Álátjåhkkå, men om vädret blir som idag behöver vi hitta på något annat. Vi bestämmer att vi går vidare till Staloluokta i sånt fall och tar en extra dag där.

 

Limelinser

Middag idag blir ytterligare en nyhet från Fjällmat: Limelinser. Väldigt enkelt att förbereda hemma, det enda som behöver torkas är purjolök och limeskal. Förutom dessa ingredienser ingår det svarta linser och quinoa samt en del kryddor. Väldigt enkelt. Omdömet om smaken blev lite blandat. Emil tyckte att det var gott, medan Christophe tyckte att det var lite beskt, något att tänka på om man är känslig för beska. Efter disken är det inte så mycket att vänta på. Bara att lägga sig och hoppas på bättre väder imorgon.

 

%d bloggare gillar detta: