Dag 18: Lill-Bakvattnet – Rötviken

Startpunkt: Lill-Bakvattnet
Slutpunkt: Rötvikens camping
Datum: 3 juli
Sträcka: 20 km

[map style=”width: auto; height:300px; margin:20px 0px 20px 0px; border: 1px solid black;” maptype=”ROADMAP” gpx=”https://letrek.se/wp-content/uploads/2013-07-03 Lill Bakvattnet – Rötviken.GPX”]

Morgon i skogen vid Lill-Bakvattnet

Vattenfall

Vi har blivit riktigt duktiga på att komma iväg snabbt på morgon bland alla dessa svid. Vi ger oss av norrut längs Bakvattsån. Ån och sjöarna Lilla och Stora Bakvattnet har fått namn efter att vattnet här rinner åt ”fel” håll, nämligen norrut. Vid ett tillfälle stöter vi på en liten hemgjord skylt som pekar in mot Edbladsforsen. Vi går in ett stycke i skogen och kommer till ett fint litet vattenfall som rinner genom en kanjon.

Häggsjövik

Vilken tur att någon hängt upp en skylt! Så småningom kommer vi till Häggsjövik, som förstås ligger vid sjön Häggsjön. Här har byborna rest ett monument över bygden, och vid monumentet finns det passande nog ett litet rastbord, så här stannar vi en stund. Innan vi går vidare måste vi sätta på oss regnkläder, eftersom det börjar dugga, men det dröjer inte länge innan de åker av igen. Här i Häggviken har vi lite osis. Här hade vi kunna handla våfflor på loppisen om vi varit här rätt dag, men de har inte öppet på onsdagar. Nu har vi kommit in på väg 340 som också kallas Fiskevägen. Vägen följer först Häggsjön och efter en stunds skogsvandring följer vi istället sjön Hotagen. När vi är nära sjön kan vi se Hotagens kyrka tvärs över sjön ute på en udde. Det börjar göra ont för Emil att vandra, så vi är glada när vi kommer fram till Rötviken.

Rötviken

Här i lilla Rötviken finns alla möjliga sorters bekvämligheter. Det finns både en mack med lanthandel och en camping, som drivs av folket i bygden. Det finns också både dagis och servicehus i byn. När vi kommer fram till campingen är det ingen ansvarig där, men vi får ringa ett nummer. Göran som svarar berättar att han kommer om några timmar, men han anvisar var vi kan slå upp vårt tält. Vi hittar en trevlig plats nere vid sjön. Vi kommer också in i servicehusets badrumsdel och kan ta oss en dusch. Efter detta lagar vi lunch med vårt kök. Christophe går efter detta iväg till handlaren och handlar. Det blir glass, chips, mjölk, ost och frukt. Sedan dyker campingvärden upp och vi gör rätt för oss, det är jättebilligt att bo här. Nu får vi också en nyckel till servicehuset, som måste vara Sveriges mest välutrustade campingservicehus. De har allt i köket, mängder av porslin och glas och köksutrustning av alla de slag, två spisar, kylskåp, kaffebryggare, ja som hemma ungefär. Christophe blir eld och lågor över att upptäcka att tallrikarna kommer från Lunéville i Frankrike. I huset finns också ett trevligt matrum, med en jättefin gästbok med täljd träram. När vi sitter där inne och myser börjar det spöregna, praktiskt att vara inne. Under eftermiddagen slappar vi, lägger upp foton på Facebook, Emil stoppar strumpor och sköter om sin blåsa. När vi håller på med middagen kommer ett lite äldre par in i huset som vi pratar med. De bor i Stockholm, men mannen är uppväxt i Rötviken och de har varit här många somrar. De berättar för oss om hur det var här i trakterna förr, jättespännande. Ikväll äter vi fint. Förutom vår svampomelett med vitkålssallad blir det närproducerad camembert och frukt. Vardagslyx på långvandringen!