Startpunkt: STF Fjällstation Grövelsjön
Slutpunkt: STF Fjällstuga Storrödtjärn
Datum: 16 juni
Sträcka: 21 km
[map style=”width: auto; height:300px; margin:20px 0px 20px 0px; border: 1px solid black;” maptype=”ROADMAP” gpx=”https://letrek.se/wp-content/uploads/D1-2013-06-16.GPX”]
Grövelsjön
Vi vaknar i vårt lilla rum på Grövelsjöns fjällstation. Glada och fulla av energi: idag ska vi iväg, nu börjar äventyret. Vi äter ordentligt av frukostbuffén. Nästan bara personalen är här så tidigt. Utanför fönstret är det grått och det småduggar. Vädret kunde ha varit bättre såhär på vår första vandringsdag, men vi får helt enkelt ta på oss regnkläder. Efter frukosten städar vi ur rummet och går till receptionen där vi checkar ut. Vi får hjälp av receptionisten att ta ett foto av oss när vi har händerna på fjällstationens dörr. Sedan är det dags för det sista fixandet innan vi ska börja gå. När Emil grejar för att få på regnskyddet spricker ryggsäckens tyg så att bärramen pekar ut nere i hörnet. Ingen bra start. Vi lappar ihop säcken provisoriskt med en säkerhetsnål och hoppas att det ska hålla i alla fall under en etapp. Ryggsäcken sitter dock som den ska, så vi kör och hoppas på det bästa.
Vandringen startar
Vi knallar iväg. Stigen går in i björkskogen tvärs över parkeringen. Som vanligt när man börjar en fjällvandring är det uppförsbacke; vi ska ju upp på kalfjället. Vi tycker däremot inte att det är så farligt brant, vi tycker bara att det är härligt att vara på väg. Drygt två månader har vi framför oss; det känns obegripligt länge. Ganska snabbt kommer vi upp på kalfjället. Trots att det regnar och att molnen ligger lågt så att det inte är någon vidare utsikt känns det härligt att vara i fjällen igen. När vi kommer till raststugan vid Sörsjöbäcken tar vi en liten paus inne i Prismastugan och fyller på med lite ny energi. Efter pausen fortsätter stigen nedåt, och vi kommer in i skogen runt sjön Hävlingen. Skogen är tät och det finns många stora block. Vi går över en bro och kommer till gränsen för Töfsingdalens nationalpark. Vi går inte in i nationalparken utan fortsätter längs med Hävlingen en kort bit till ett vindskydd där det blir perfekt med en lunchpaus. Efter lunchen går det uppför igen, och så småningom kommer vi upp på kalfjället. Här springer det runt en liten renflock, och vi blir glada över att se dessa lustiga djur på vår första vandringsdag. Renarna har svårt att bestämma sig för om de ska stanna och glo på oss, eller om de ska fly, så de springer fram och tillbaka över stigen. När vi kommer till Slagutjärn stannar vi i raststugan och tar en fikapaus.
Storrödtjärnsstugan
Sista biten mot Storrödtjärnsstugan är mycket stenig; det ger fjället ett speciellt och mycket vackert utseende. Vi kommer fram till stugan, som inte har öppnat för säsongen ännu. Trots detta är det några som bor inne i säkerhetsrummet. Vi har tänkt att tälta, så vi letar reda på en tältplats i det steniga landskapet, nere vid sjön. När vi fått upp tältet gör vi i ordning middag utanför huset, men det börjar regna igen så vi tar med oss maten in och äter den inomhus. Det är två holländska tjejer som bor i ena rummet, och i det andra rummet bor en tysk farbror. Han är 74 år, och tycker att det numera räcker att gå runt 20 km om dagen och att bära ungefär 20 kg på ryggen. Annat var det förr när han var ung och vandrade i Sarek. Vilken krutfarbror. Det klarnar upp litegrann och vi hoppas på bättre väder till morgondagen. Vi går och lägger oss, första tältnatten på Gröna Bandet-vandringen. Vädret hade kunnat vara bättre idag, men vi är nöjda och glada, vi är på väg!
Senaste kommentarer