Startpunkt: STF Fjällstuga Gåsen
Slutpunkt: Södra Kyrkstensskaftet
Datum: 22 juni
Sträcka: 20 km

 

< Till dag 6
Till dag 8 >

 

Morgon dag 7 i dimman

Morgon dag 7 i dimman

 

Dåligt väder

Det blåser, hårt och kraftigt. Tältduken slår och skakar och det är nästan omöjligt att sova, varje gång man slumrar till väcks man av en ny stormby. Så när det är dags att gå upp är vi inte särskilt utvilade. Vinden har mojnat, och Gåsen täcks av dimma. Utsikten från igår är borta. Skönt att vi kan göra frukost inomhus. Farbrorn som var på väg till Gåsen från Stensdalsstugorna har kommit hit nu på morgonen. Han överraskades av den hårda vinden igår, och fick övernatta i raststugan Sjtjäntja. När vi gör oss i ordning för att lämna stugan kommer han ut ur det andra köket. Han vill höra om vår långvandring som stugvärdarna berättat om. Vi talar en stund om vandring och dåligt väder innan vi går in till värdarna för att säga hej då. De berättar att farbrorn är en av bara nio personer som bestigit Kilimanjaro när de varit äldre än 70 år. Det är respekt! Vid Gåsenstugorna finns en cache och vi letar en stund på stugplatsen, men förgäves. Vi finner inget, och ger oss av i dimman.

 

Högt över havet

Leden tar oss till en början uppför. Gåsenstugorna är STF:s högst belägna stugplats (ca. 1100 möh) så vid passpunkten är vi på relativt hög höjd, på cirka 1200 möh. Ett av de högsta passen på hela vårt Gröna Band tror vi. Här är naturen också karg, det är mest sten. Här har man säkert en fantastisk vy när det är klar sikt. Idag ser vi dock inte långt på grund av dimman. På väg ner hittar vi ett bord med bänkar, mitt ute på fjället. Vi passar på att vila benen lite, och äter lite frukt och nötter. Det är mycket nedförsbacke från Gåsen. Väl nere går vi över en bäck, och sen är vi framme vid raststugan Sjtäntja. Här finns också en cache, och vi börjar med att leta efter den: vi finner gömman lätt! Sen blir det lunch inne i rastskyddet. Vi tar en lång och skön paus i raststugan, Christophe tar en tupplur på en av britsarna.

 

Stensdalen

Under rasten börjar det blåsa upp, och dimman lättar. Efteråt får vi en vacker vandring längs Lill-Stensdalen. Det är vackra berg runt en fin, grön dal med ett pärlband av sjöar och små vattenfall som kastar sig ner längs bergssidorna. Leden håller länge höjd, men så småningom går vi ner i dalen och in i en parkartad björkskog. Snart kommer vi fram till Stensdalsstugorna, där vi tar en liten paus. Här är de i full färd med att bygga nytt, efter att den förra stugan brunnit ner. Stugan ska bli STF:s modernaste, men just nu är det baracker och ett stort tält där folk får laga mat. Stugvärden är inne, det ser vi på den lilla ”klocka” som hänger på väggen. Vi snackar lite med Roger som han heter om vår vandring och om stugbygget, innan det är dags att traska vidare. Vi hoppas på att hitta en tältplats uppe på kalfjället.

 

Glänta i skogen på S. Kyrkstensskaftet

Leden går upp på fjället Södra Kyrkstensskaftet på andra sidan dalen, och vi kommer upp över trädgränsen igen. När vi närmar oss bäcken som vi har som mål för dagen är det blött, här finns ingenstans att slå upp tältet. Vi bestämmer oss för att följa bäcken nerströms, eftersom det kommer ta oss tillbaka till leden som vi avvikit något ifrån. Vi följer bäcken en bra bit, och kommer ner i skogen. Nu börjar vi bli lite nervösa över att hitta en bra plats. Men till slut kommer vi fram till en öppning i skogen, en fin liten glänta med vackra blommor som växer mellan de glest stående björkarna. I änden av gläntan står ett par bodar, men de är låsta och igenbommade, så vi bestämmer oss för att slå läger här. Vi slår upp vårt tält, går till bäcken för att vaska av oss, och sedan är det dags för middag. Efter middagsdisken kokar vi te, som vi njuter av på denna vackra plats, innan det snart är dags att krypa ner i sovsäcken för idag.

 

%d bloggare gillar detta: