Dag 6: Mádir – Sälka

Startpunkt: Mádir
Slutpunkt: Sälkastugorna
Datum: 10 juli 2012
Sträcka: 14 km + ca 4 km förmiddagspromenad

< Till dag 5
Till dag 7 >

 

Till Mádirs topp

Vi började dagen med att stiga upp ungefär klockan 7. Vi gjorde frukost, åt och packade dagturssäckarna innan vi gav oss iväg. Vi startade med att gå till Mádirs toppröse, där det var en fin utsikt över Neasketvággi och Tjäktjavagge mot Singistugorna. C tog en del kort här, till exempel den här där man ser Kårtjevuolle sameviste och Tjäktajåkka, långt under fötterna:

 

Vi försökte också utröna om man kunde gå på andra sidan Mádir till bron, men man kunde inte se ner till backen från den plats vi var, så vi fortsatte mot de södra stupen. På väg dit såg vi ripor. När vi kom fram till stupen trodde vi att det skulle gå att gå förbi nedanför stupen men det skulle bli jobbigt på grund av snår och våtmarker. Det var hisnande att stå så nära stupen. Fin utsikt över svämkäglan som Singijohka bildar innan den rinner ut i Tjäktjajåkka. En svämkägla är som ett delta, fast vattnet inte rinner ut i stillastående vatten utan i en annan jåkk.

 

 

Tillbaka till Kungsleden

Vi fikade och kollade in folk på Kungsleden som var på väg till Kebnekaise eller Singi, där leden delar sig. Sen gick vi tillbaka till tältet, lite svårt att lokalisera detta. C hittade ett stort renhorn som han tog med sig bakpå ryggsäcken. Vid tältet lagade vi lunch. Sen packade vi ihop tält och väskor och gick vidare. Vi tog ungefär samma väg tillbaka till bron som vi kom, men vi gick ner från berget lite längre in i dalen. Det var mycket mygg, och varmt. Väl över bron tog vi in på Kungsleden igen. Snart kom vi till platser vi kände till från förra sommaren. Men det var en annan upplevelse, dels för att vi inte gick sent på kvällen den här gången, dels för att vi nu gick norrut. Dessutom känner vi bättre till de här fjällen nu. Vi stannade och fikade vid Kuoperjåkka vindskyddet (utanför). Efter vindskyddet är det fin och enkel vandring, ganska nära Sälka var det även en del snölegor vi fick gå över:

 

Ungefär på den här platsen såg vi ett par orädda ripor som det blev fina bilder av.

 

 

Sälka

Framme vid stugorna kände vi igen det trevliga stugvärdsparet från förra året. Vi talade lite med dem om vår vandring. En värd från Nallostugan som slutat för sommaren var på väg förbi. Vi passade på att kolla läget för morgondagens vandring upp till Nallo. Hon tipsade om västra vägen, det vill säga att gå på västra sidan om Reaiddajávri, istället för på östra sidan som är markerat på kartan. Hon berätta även att kvällen innan (då vi sett ganska många helikoptrar) hade det varit en militärhelikopter vid Nallostugan som hade landat och lyft flera gånger uppe på Nállus topp, tydligen hade de övning i fjällmiljö. Efter att vi betalat avgiften och köpt stugmärket letade vi upp en tältplats och slog upp tältet. Tältplatserna vid Sälkastugorna ligger platt och fint nere vid jokken som kommer ut från Stuor Reaiddavággi. Sedan gick vi till den varma bastun, tvättade oss och bastade länge. Det var jätteskönt att få tvätta av sig. Vi snackade lite i bastun med en schweizare som skulle gå hela Kungsleden ner till Hemavan, med en australiensare och med en ensamvandrande svensk. Här är en bild innifrån bastun där man även ser den vackra utsikten man har genom fönstret.

 

 

Kvällsbestyr

Efter bastun köpte vi chips på rea och en folköl. Vi satte igång med middagen och tvättade samtidigt kläder. Middagen blev idag svampomelett och vitkålssallad. Jättegott och mättande. Gott med en kall öl till maten. Vi hade betalt för att få använda köket inne i en stuga, och vi fick vara i säkerhetsstugan som alltid är upplåst. Den här stugan vid Sälka är gammal och rustik och sovplatser och kök samsas i samma rum, till skillnad från i de andra stugorna här. På väg till tältet såg vi ripor igen, alldeles vid stugplatsen:

 

Dessutom såg C en liten fisk i den grunda jokken. Det flög förbi en militärhelikopter igen, på ganska låg höjd. Mycket fjällövning. I säng för att planera morgondagen.