Startpunkt: STF Fjällstation Saltoluokta
Slutpunkt: STF Fjällstuga Vakkotavare
Datum: 4 augusti
Sträcka: 30 km + 2 km motorbåt
[map style=”width: auto; height:300px; margin:20px 0px 20px 0px; border: 1px solid black;” maptype=”ROADMAP” gpx=”https://letrek.se/wp-content/uploads/2013-08-04 Saltoluokta – Vakkotavare.GPX”]
Morgon utanför Saltoluokta Fjällstation
Sista vägen
Idag är det dags för den sista vägvandringen på vårt Gröna Band (bortsett från en mycket kort bit i Norge). Kungsleden gör ett uppehåll mellan Saltoluokta och Vakkotavare på 3 mil. Vanliga vandrare brukar åka buss, men vi är ju inte vanliga. De flesta tidigare Gröna Bandet-deltagare har delat upp sträckan över två dagar, men genom att övernatta i Saltoluokta har vi tänkt att klämma allt på en dag, vilket inte alls ska vara omöjligt. Det har vi valt dels för att få det överstökat, dels för att det är svårt att tälta längs vägen och campingplatsen vid Stora Sjöfallet verkar enligt de andra Gröna Bandet-vandrarna Johanna Lundgren och Lars Wessel inte vara någon höjdare. Vi kan inte komma iväg hur tidigt som helst, vi måste nämligen åka båt över Langas och den går inte förrän 10.45 eftersom den är anpassad till bussarna som går från Kebnats, antingen mot Ritsem eller mot Gällivare, och som de flesta andra förutom vi ska hoppa på. Det här gör att vi kan få lite sovmorgon, men vi vaknar i vanlig tid.
Morgon på Saltoluokta
Vi äter en jättegod frukostbuffé, ljummet nybakt bröd och god älgkorv är inte fel. Efter att ha packat ihop och städat ur rummet letar vi efter en cache som ska finnas här, men det sitter en jättejättestor hund i vägen, så det blir inget. Så blir det dags att ge sig av med båten. Ryggsäckarna får åka på taket och vi sitter i aktern, så det stinker av diesel. När vi nästan är över börjar det regna, först några droppar, men när vi går av vräker det ner. Tur att det inte började fem minuter tidigare, för vi har inte tänkt på att sätta på regnskydden på ryggsäckarna. Regnkläder och regnskydd åker på i en rasande fart, sen är det bara att börja traska.
Snabba på
Idag försöker vi hålla ett högt tempo. Vi har nämligen fått för oss att vi ska försöka hinna fram före eftermiddagsbussen till Vakkotavare som den tyska familjen ska åka med, och vi vill gärna tävla lite mot dem. Efter ett litet tag slutar det regna så att vi kan dra av oss regnkläderna. Det är vackra vyer längs vägen, om man tänker bort elledningarna. Strax efter Stora Sjöfallet stannar vi och äter lite, men vi tar oss inte tid att koka soppa idag, vi har ju bråttom!
Naturtankar
Sedan följer en ganska tråkig sträcka fram till Suorva. Det är ju vackra berg och så, men själva dammen och allt som är runt den är verkligen ett sår i naturen här. Det väcker många tankar om värdet av naturvård kontra energibehov, norr mot söder och så vidare. Det här är Sveriges största reservoar, och när den byggdes här var området redan nationalpark och därmed skyddat. Därför ändrade man på lagen för att få bygga dammen här. Numera är inte Akkajaure som den väldiga dammen kallas längre kvar i nationalparken. Efter Suorva går vägen tätt intill branta bergväggar. Ras inträffar relativt ofta här (det var bland annat ett stort ras runt midsommar 2012 som gjorde att man fick stänga av vägen i en vecka ungefär) och det ligger stora block vid vägen. Vi pausar lite för att klä av oss litegrann, för nu är det soligt och varmt.
Vakkotavare
Sista biten går vi så fort vi kan, Christophe springer nästan. Bussen kör om oss när det är 100 m kvar kanske, men Christophe blir i alla fall först med att prata med värden. Alltid något. Här i Vakkotavare har vi tänkt att bo inne i stugan. Christophe har nämligen köpt ett fjälluffarkort som gäller som betalning 5 nätter i fjällstuga, och behöver använda det 4 gånger till innan sommarens slut. Värden Walter vill däremot gärna att vi tältar eftersom han har hört att det ska komma folk norrifrån. Han berättar var vi kan hitta fina tältplatser nedanför parkeringen, så vi går dit ner och slår upp tältet. Härifrån har vi en fantastisk utsikt över Akkajaure och det vackra fjället Áhkká, Lapplands drottning, på andra sidan sjön. Vi tvättar oss och lagar mat. Sedan går vi upp till stugan. Det finns lite försäljning i den här stugan och vi vill köpa lite godis och dricka, men vi får inte betala för oss. Walter bjuder oss nämligen eftersom han tyckte att vi var så schysta som gick med på att tälta. Vi hade hoppats på att få vara med och spela lite knackkortspel med tyskarna, men de har tydligen alfapetskväll ikväll, på tyska förstås, så det blir inget med det. Vi pratar lite med dem istället och de berättar bland annat att de kommer från Rostock. Sedan går vi tillbaka till tältet och lägger upp en plan för de närmaste dagarna, innan det är dags att sova.
Senaste kommentarer