Dag 5: Stuor Jiertá – Mádir

Startpunkt: Platån under Stuor Jiertá
Slutpunkt: Mádir
Datum: 9 juli 2012
Sträcka: 13 km + ca 5 km kvällspromenad

< Till dag 4
Till dag 6 >

 

Morgon i Tjäktjavaggi

När vi vaknade blåste det mycket så vi lyfte ur grejerna ur tältet och lagade frukost i absiden (det är den delen av tältet som är utanför innertältet, där man till exempel förvarar sin packning. Vårt tält har en extra stor absid, vilket är praktiskt sådana morgnar) Efter frukost packade vi ihop och gav oss iväg norrut. Det var bra vandringsväder, lite svalt och molnigt, men inget regn. När vi kom fram lite på leden slutade det blåsa också. Vi mötte ganska många på leden på väg söderut. Så småningom kom vi fram till Singistugorna, där C köpte stugmärke av stugvärdarnas lilla flicka. Jag hade läst ut min bok och därför passade E på att byta till sig en annan bok i det så kallade fjällbiblioteket som de har uppe i fjällstugorna, där man kan ta en bok som någon annan lämnat mot att man lämnar kvar en annan bok, mycket praktiskt. Vi slog oss i slang med värdarna och pratade lite om den förestående Mádirbestigningen, för att idag skulle vi upp på berget Mádir som C hade drömt om sedan förra gången vi vandrade förbi här. Dessutom hade vi tänkt slå läger uppe på detta fjäll, som har en liten platå uppe på toppen. En bild på Mádir med samevistet Kårtjevuolle framför:

 

 

Tjäktjajåkka

Vi pratade lite med några danskar som hade bott där under natten, och som undrade hur leden såg ut söderut dit de var på väg. Efter att allt var klart gick vi vidare mot bron över Tjäktjajåkka, jokken har där grävt ut en vacker kanjon. Innan dess passerade vi ett sameviste. Vid bron där vi stannade för att göra lunch började det bli soligt. Den här dagen liksom föregående dag åt vi frystorkad köpemat till lunch, som C fått av sin kollega. Den frystorkade maten är praktisk på så vis att man bara kokar vatten och häller i påsen, låter stå en stund och så äter man direkt ur påsen. Den smakar helt ok också, men konsistensen är lite jolmig tycker vi. Bron över jokken var gammal och lite trasig i räcket, men höll för oss. Skåda hur trasig den var:

 

 

Upp på Mádir

Vi kom nu in i dalen Neasketvággi (vággi betyder U-formad dal på samiska). Till att börja med gick vi på en stig som var lite rösad, troligtvis av människor som vandrat förbi där (till skillnad från rösade leder som är rösade för att människor ska kunna vandra förbi där). I höjd med ett rengärde började vi skråa uppför branten. Det var brant och jobbigt, så vi pausade några gånger. Särskilt jag tyckte att det var segt att komma uppför branten. Till slut kom vi ändå upp på en sorts platå. Vi försökte hitta småsjöarna som vi hade siktat på, men det gjorde vi inte, bara jokken från den ena. Vi trodde att sjön låg under ett snöfält, så vi letade rätt på en tältplats vid jokken. Sen gjorde vi kaffe med energibars och choklad, innan vi slog upp tältet och la middagsmaten i blöt. Sen tog vi en tur. Följde jokken över snöfältet och hittade snart sjöarna, där det också fanns fina tältplatser som dock verkade lite blåsigare. Sen gick vi till Mádirjávri som är en sjö som ligger uppe på berget. Sjön var fortfarande till viss del istäckt. Det var otroligt fint där och isen låg inte ända in till kanten utan låg och flöt en bit ut i sjön.

 

Långt bort på andra sidan fanns ett snöfält med prickar som såg ut som små block. När C fotade och zoomade in kunde man se att det var renar. De lägger sig gärna på snölegor för att skydda sig mot mygg och knott. Kan ni se renarna i snön?

 

Det fanns också sjöfåglar på sjön. Här satt vi en stund och kontemplerade och njöt av de vackra omgivningarna. Sen gick vi vidare längs sjön ut mot Mádirs andra ände där vi tittade ut över Tjäktjavagge med sanduret som Tjäktjajåkka gör där och även in i Stuor Reaiddavággi, där vi skulle vandra om två dagar. Här såg man också Rabots glaciär väldigt fint, Rabots glaciär ligger vid Kebnekaise och det är där resterna från det norska militärflygplanet hamnade efter kraschen. En bild av glaciären, med Kebnekaises sydtopp till höger:

 

 

Fin kväll på Mádir

Vi tänkte gå och kolla in vadbarheten hos jokken norr om Mádir för att eventuellt gå den vägen till Sälka nästa dag, men vi kunde inte passera lille jokken innan utan att vada, så vi vände istället tillbaka till tältet. Från tältplatsen kunde man se många toppar, Kebnekaise, Rusjka, Sälka, Drakryggen, bara genom att vrida lite på huvudet. Helt makalöst!. Här står Emil vid lägerplatsen, bergstoppen som sticker upp i bakgrunden är Stuor Ruška.

 

Vi lagade till kvällsmaten som i kväll var paella. Det blev en hit!

 

Lite diskning, sen satte vi oss i kvällssolen och läste lite. C tog en serie med bilder. Vi såg flera helikoptrar som snurrade över Kebnekaise. Vi blev väldigt kalla, det blåste lite. Vi hoppade in i tältet för att värma oss, och såg hur solen gick ner bakom Sälkatoppen på ett effektfullt vis, plötligt var solen borta, som en solförmörkelse. Sedan var det dags för kvällsbestyr och i säng.