Dag 5: Dagstur Leaibečeabetčohkka och Čoalmmičohkka

Startpunkt: Tjäktjajåkka, nära bron 4 km N Kaitumstugorna
Slutpunkt: STF Kaitumjaure fjällstuga
Datum: 22/7 2017
Sträcka: 19 km (dagstur till Leaibečeabetčohkka stortopp och Čoalmmičohkka) + 4 km

< Till dag 4

Till dag 6 >

[sgpx gpx=”/wp-content/uploads/gpx/2017-07-22.gpx”]

Utsiktsselfie

Leaibečeabetčohkka

Dagens plan är att vi ska ta oss upp på lite topptur. Vi tänker oss den högsta toppen av Leaibečeabetčohkka (1346 möh). Den lägre toppen har vi redan varit uppe på under vår Gröna Bandetvandring. Det var en väldigt fin utsiktstopp så vi tror att det blir kul att även ta oss upp på högsta toppen. Vädret är hyfsat när vi vaknar, men det är mycket insekter, så vi äter frukost i tältet innan vi packar dagtursäcken och ger oss iväg. Sedan är det ansträngande och uppförsbacke som gäller förstås. Berget är ändå ganska lättforcerat med gräs och rished i de lägre partierna och små platta stenar i de högre regionerna. Den lägre toppen ligger lite närmare, men den skippar vi idag utan rundar den. Det blir ändå så att vi kommer upp lite på höjden på axeln till denna topp, så det blir lite nedför till sänkan mellan de båda topparna där det ligger en liten smältvattensjö. Efter sista backen upp kan vi konstatera att vi har en mycket vacker utsikt som påminner om den från den lägre toppen. Berget ligger intill den långsmala sjön Padje Kaitumjaure, djupt nedskuren mellan bergen likt en fjord och glänsande i turkost av glaciärslammigt vatten. I alla riktningar mäktiga toppar och berg.

Čoalmmičohkka

Längre bort österut på samma berg finns en annan topp, Čoalmmičohkka, som vi bestämmer oss för att gå bort till, trots att det har blivit mulet. Därifrån kommer vi säkert att kunna se lite mer av landskapet i öster och följa sjösystemet med blicken. Dessutom ”samlar” vi lite på fjälltoppar och det är inte så troligt att vi kommer gå upp här borta igen, vi vill passa på. Čoalmmičohkka är något högre (1428 möh) än Leaibečeabetčohkka och topparna ligger ungefär en halvmil från varandra. Så det blir att gå ner en bit och sedan traska över en stenig platå tills nästa uppförsbacke börjar. Det är ju naturligtvis inte helt platt däruppe heller utan vi får gå runt lite småkullar och passera några stora snöfält. Precis innan toppen är det en liten brant så vi får sätta i händerna litegrann på slutet, men vi kommer upp utan problem. Uppe på topplatån finns ett litet röse, men vi tycker att det är väldigt ynkligt och dessutom att det sitter lite fel, så vi bygger ett större och ståtligare på en väl synlig plats. Precis som vi hade tänkt oss öppnar sig vyerna åt öster, där landskapet är mer kulligt med många lågfjäll, småsjöar och vattendrag. Vi ser också större delen av mellankaitumsjön – Kaska Kaitumjaure – och topparna bakom denna.

Vägen tillbaka

Vi passar på att äta lite mackor uppe på toppen innan det är dags att dra sig hemöver. Nu går vi en rutt lite mer norrut, vi behöver ju inte gå upp på toppen av Leaibečeabetčohkka igen, utan vi kan hålla oss längre ner. Vädret ser ut att dra ihop sig till regn, så vi skyndar oss där vi hoppar mellan stenarna. Mycket riktigt börjar det dugga och vi får dra på oss regnkläder. Vägen tillbaka till tältet känns lång. När vi äntligen är framme öser regnet ner och vi kastar oss in i tältet. Nu finns det inte mycket att göra förutom att sova lite.

Till Kaitum

När vi vilat färdigt har det slutat att regna och vi funderar på om vi ska ligga kvar till imorgon eller om vi ska packa ihop och gå de cirka fyra kilometer vi har kvar till nästa stugplats. Då vi vet att det har byggts en bastu där så lockar detta, så vi skyndar oss med att smälla igen vår lägerplats. Vandringen till Kaitumjaurestugorna är fin, men det börjar att regna igen så vi går på i vårt högsta tempo för att komma fram snabbt. Väl framme ska vi välja på att tälta och bo inne, men då de finaste tältplatserna i stugans närhet är upptagna bestämmer vi oss för att ta sängplatser inomhus den här natten. Nu återstår bara att laga mat och inspektera den nya bastun. Den blir inte särskilt varm, men det är ändå skönt att sitta där och vila och bli ren. I bastun talar vi med en engelsman som är ute och vandrar hela Kungsleden för att skriva en guidebok. Det är det som är intressant med att bo på stugplatser, alla intressanta människor man träffar och deras berättelser. Nu är det dags för mat och sömn, det har varit en lång dag.