Dag 4: Sälka – Tjäktjajåkka

Startpunkt: STF Sälka fjällstuga
Slutpunkt: Tjäktjajåkka, nära bron 4 km N Kaitumstugorna
Datum: 21/7 2017
Sträcka: 24 km

< Till dag 3
Till dag 5 >

[sgpx gpx=”/wp-content/uploads/gpx/2017-07-21.gpx”]

Morgon i Tjäktjavagge

Solig dag

Vi vaknar i våra sängar inne i fjällstugan. Utanför fönstret lyser solen! Det blir vi glada av, vackert väder gör vandringen lättare och trevligare, det blir roligare att stanna till för fika eller att gå på upptäcktsfärder. Ute i köket är det full aktivitet. STF-gruppen som har bott här i natt ska gå på en dagstur, de ska ta sig upp på Sockertoppen som vi gjorde i går eftermiddag, så de planerar för sin tur. Efter frukost och städning är det tid för oss att ge oss av. I dag ska vi gå söderut, hela tiden i den långsträckta dalen Tjäktjavagge som vi befinner oss i. Planen är att gå förbi Singistugan och slå läger i närheten av ån Tjäktjajåkka som rinner genom dalen. Imorgon har vi tänkt oss en topptur upp på ett berg om vädret tillåter och då är det skönt att inte ha så lång anmarsch.

Mycket folk

När man vandrar såhär på en välfrekventerad led hamnar man i takt med andra vandrare som sover på samma stugplatser. Det är trevligt att lära känna lite andra människor lite ytligt såhär när man har samma mål, man pratar om väder och natur, saker man sett på vägen och så vidare. Nu när vi lämnar Sälka är det många som är på gång att ge sig av och alla är glada för det vackra vädret, nu kan man gå i T-shirt (och vi som är varma vandrare har även tagit av oss till shorts). Det är en vacker och trevlig vandring. Vi vandrar ungefär mitt i dalen med höga bergssidor på bägge håll. Vi hör och ser Tjäktjajåkka rinna längst ner i dalbottnen även om vi för det mesta går ganska långt från jåkken. När vi vandrat ett litet stycke kommer vi till en öppning i bergssidan västerut och där kan vi se toppen Sälka som gett namn åt fjällstugan, men som man alltså inte kan se från stugplatsen.

Genom Tjäktjavagge

Vandringen fortsätter genom vackra och trevliga Tjäktjavagge. Det är en bred och mycket lång dal, med höga berg på alla sidor och i dalens mitt rinner den kraftfulla ån Tjäktjajåkka. Det finns mycket att titta på, i framåtriktningen söder dominerar bergert Stuor Jiertá, österut bryts de höga bergväggarna av djupt skurna dalar och när vi närmar oss Guobirjohka ser vi in mot Kebnekaises sydtopp och Rabots glaciär. När vi passerat jåkkravinen på en hög hängbro kommer vi fram till rastskyddet Kuoperjåkka som ligger på lagom lunchavstånd från Sälkastugorna. Nu när det är så fint väder behöver vi inte gå in, utan vi går istället ner till jåkken där vi kan sitta lite ifred och njuta i solskenet, lufta fötterna och äta vår lunch.

Unna Jierttáš

Efter Kuoperjåkka har vi ungefär fem kilometers vandring till nästa stugplats Singi. Där stannar vi en stund och pausar och äter lite nötter. Stugplatsen ligger fint som i en stor gryta omgiven av berg. Här viker många av österut för att fortsätta sin vandring mot Kebnekaise fjällstation, men vi ska fortsätta på Kungsleden söderut. Innan vi går vidare bestämmer vi oss för att vi ska bestiga det lilla berget Unna Jierttáš som ligger vid leden söderut, alldeles nära stugorna. Vi fortsätter en liten bit längs leden innan vi viker av, ställer av oss våra ryggsäckar vid en liten tjärn och fortsätter upp på berget. Eftersom det är ett lågt berg är det inte särskilt stenigt och vi tar oss upp ganska lättvindigt. Från toppen har vi fin utsikt av omgivningarna, särskilt mot Liddubáktis skrovliga stup.

Myggig tältplats

När vi kommer ner från berget fortsätter vi vår vandring genom dalen som blir lite smalare när vi passerar Stuor Jiertá på vår vänstra sida och Stuor och Unna Avrrik på vår högra sida på andra sidan Tjäktjajåkka. Här är det lite stenigare och det ligger stora block vid sidan av leden. Här vid Stuor Jiertá har vi tältat en gång på en av våra första vandringar, men vi har lite mer vandring i benen så vi går vidare. Efter detta steniga parti kommer leden ut på ett stort fält med gräsunderlag. Det är lättvandrat och sikten är god. Här finns det fina tältplatser på plan mark vid jåkken, men det är tyvärr redan upptaget. Så vi vandrar vidare för att försöka leta reda på vår tältplats från Gröna Bandet. Det vi hade glömt var allt vide som var här. Efter en stunds letande hittar vi en acceptabel plats på en liten höjd. Värmen som har kommit sedan igår har dock gjort att fjällens alla myggor har vaknat till liv samtidigt, så det blir nästan outhärdligt. Det blir snabbtvätt och snabb middag så att vi kan krypa till kojs inne i tältet där det är myggfritt.