Dag 38: Rävfallsstugan – Stårbmiejávrrie

Startpunkt: Rävfallsstugan
Slutpunkt: Stårbmiejávrrie
Datum: 23 juli
Sträcka: 29 km

[map style=”width: auto; height:300px; margin:20px 0px 20px 0px; border: 1px solid black;” maptype=”ROADMAP” gpx=”https://letrek.se/wp-content/uploads/2013-07-23 Rävfallsstugan – Stårbmiejávvrie.GPX”]

Morgon med Johanna

Morgon i Rävfallsstugan

I vanliga fall avslutar vi dagarna med att skriva dagbok, för att komma ihåg vad vi gjorde och vad vi såg, så att vi kan berätta det på bloggen. Men igår var vi uppe så länge så det blev aldrig något skrivet. Den här morgonen vaknar Emil innan klockan ringer och går ut i köket för att skriva om gårdagen till ljudet av Rävfallet utanför (ja det hörs in i huset). Klockan åtta ringer klockan och de andra tassar upp. Vi gör i ordning frukost, packar ihop och städar ur huset. Nu är det dags att ta kort och sen är det dags att säga hej då till Johanna. Trots att vi bara träffats igår känns det både konstigt och tråkigt att vi ska gå åt varsitt håll: vi har blivit goda kamrater och det skulle vara trevligt att slå följe ett stycke. Vi följer i alla fall Johanna till bron över Vindelälven, där vi lyckönskar varandra på den fortsatta färden, kramas och vinkar till avsked. Hoppas att vi lyckas och kan ses på diplomeringen!

Björkfjället

Första delen av dagens vandring går några kilometer söderut på fyrhjulingsväg. Sen viker stigen av från vägen in i skogen. Vi ska upp för branten till Björkfjället ovanför Vindelälvsdalen och det är ganska brant uppför, men leden är smart lagd och skråar mycket uppför. När vi väl är uppe befinner vi oss på torr rished igen. Det är fint här, dock har vi inte riktigt samma ståtliga utsikt som vi hade igår, men vädret är soligt och fint. Snart kommer vi till ett par stora och höga broar över Guoletsbäcken, som förmodligen blir mycket stor under vårfloden med tanke på broarnas storlek. Vid den andra bron går vi ner till bäcken och sätter oss och fikar. Vandringen fortsätter över en stor platå och vi kommer fram till en liten uppförsbacke. Uppe vid krönet är det ett stigskilje, följer man leden söderut kan man komma tillbaka till Ammarnäs. Vi ska ju norrut så vi viker av till vänster och stöter strax därpå ihop med två unga, tyska killar som har vandrat från Kvikkjokk. Vi stannar en stund och pratar med dem, och de är mycket imponerade av vår vandring; vi som bara är ute och går lite.

Benbad

Nu är vi vid sjön Lisvuojávrrie och här finns ett spännande R på kartan. Enligt Grundsten är det en gammal gravplats. Vi går dit för att undersöka och hittar en liten cirkelformad upphöjning. Sjön har några fina sandstränder så vi går bort till en strand och tar lunchpaus. Vi stannar här en stund, vädret är soligt och varmt, men ganska blåsigt, så det svalkar så fort man inte är i lä. Det kan verka inbjudande att bada i sandstrandssjön en sån här fin dag, men det är fullkomligt iskallt. Christophe badar åtminstone benen.

In i Norrbotten

Efter en ganska lång och slapp stund vid sjön fortsätter vi uppför en beskedlig stigning. Uppe vid krönet kommer vi till en skylt som markerar att vi går över gränsen till Norrbottens län och därmed lämnar vi också Vindelfjällens naturreservat bakom oss. På andra sidan breder en stor och vacker dalgång ut sig framför oss. Det är nedförsbacke en bit ner i dalen. Nu ska vi gå längs med klippbranten Láddievárdduo en stund. Här går man på en moränrygg; på ena sidan som vätter mot stupet är det bara någon meter ner medan det på andra sidan är tjugofem meter ner till dalbottnen. Dalen är bred och det ligger fina sjöar i dalens mitt. Grundsten skriver att det här ovanliga typen av moränrygg troligtvis har bildats genom att en ismassa legat länge nere i mitten av dalen. Ras från Láddievárdduo har sen fört med sig jord och grus som byggt upp en rygg mot iskanten som sedan frilagts när isen smält. Mellan åsen och den branta bergssidan ligger några små tjärnar som troligen är dödisgropar. Vid en av dessa småsjöar stannar vi och fikar en stund, men vi blir lite besvärade av knott så vi blir inte så långvariga. Vi fortsätter på åsen trots att leden går ner och går nere på dalbotten. Strax innan vi går ner till leden igen stöter vi på ett lustigt litet hus uppe på ryggen som nästan ser ut som en liten låda. Det är troligtvis något slags skydd mot dåligt väder.

Stårbmiejávrrie

Efter att vi har kommit ner från moränryggen fortsätter vi på leden genom ett myrområde i dalens mitt. Vi passerar en mycket rostig bro över Vuoruojuhka och sedan går leden mellan två lite större sjöar. Vi kommer in i björkskogen strax innan avtagsstigen mot raststugan Sjnulttjie. Här skulle vi kunna stanna, men vi tänker att eftersom stugan ligger en bit från vatten kan vi fortsätta och istället leta rätt på en tältplats. Vid sjön Stårbmiejávrrie stannar vi och slår upp tältet. Det är mycket fint här, men det är myrar runt omkring och väldigt mycket mygg, vilket gör att vi efter att ha lagat middagen äter inne i tältet. Medans vi lagar maten simmar ett par storlommar ute på sjön, och på andra sidan har man fin utsikt över berget Tjeäksá. Efter kvällsmaten spenderar vi större delen av kvällen inne i tältet.