Dag 2: Tjoarvek – Muorki

Startpunkt: Jåkken vid Tjoarvek
Slutpunkt: Muorki
Datum: 6 juli 2012
Sträcka: 14 km (inkl. rodd) + 7 km kvällspromenad

< Till dag 1
Till dag 3 >

 

Morgonvad

Vi gick upp tidigt och började med morgonbestyren, det vill säga frukost och att riva lägret. Till frukost brukar vi äta gröt: mannagrynsgröt eller risgrynsgröt. För att ha tid att koka risgrynsgröt på fjället använder man sig av minutris som finns att köpa på vanliga butiker. Kvällen innan hade vi bestämt ett ställe som verkade lovande för vadning, så vi började dagen med att sätta på vadningsskorna och gå till det utsedda stället. Vadet gick fint även om det var kallt för fötterna. Väl över gjorde vi oss i ordning för vandring. Det var lite gråmulet väder när vi startade. Vi sneddade tillbaka till leden istället för att följa jokken tillbaka.

 

Renar

På vägen fick vi se en ganska stor renflock. Renar är roliga djur, de är både nyfikna och nervösa, springer undan när de får syn på en, men stannar och kollar in oss och vänder tillbaka av så. Några hade bjällror som klingade. Det kommer ett roligt ljud från hovarna när renar springer som låter lite som att de springer över skare eller torra grenar. Vi har senare fått lära oss att ljudet kommer sig av en sena som spänns över ett ben i foten. C tog bilder och filmade lite. Här kommer det lite bilder på renarna, en flockbild och sen några nyfikna sarvar (tjurar):

 

Mot Teusajaure

Sen gick vi vidare, snart kom vi ut på leden där det var ganska blött. Det började dugga där högplatån började luta nerför. Där mötte vi några gäng vandrare på väg åt andra hållet som hade startat vid Teusajaurestugorna. För att ta sig över jokken från Guolbbantjåhkkå som ligger i en liten ravin finns det en bro, och leden gör en liten sväng för att komma till bron, förr vadade man nämligen jokken. Bron var lite ”klen”, det satt en skylt där att man bara fick gå över en och en, men den höll bra för oss. Sen genade vi igen upp till leden. När vi kom upp till leden satte vi på regnjacka och regnskydd för det hade börjat regna lite mer. Snart började det luta rätt kraftigt neråt mot Teusajaure (eller Dievssajávri som man skriver på samiska) och vi kom in i en vacker fjällbjörkskog. Innan nedfärden åt vi lite stärkande chips som vi hade kvar från tågresan. Teusajaure är en sjö (jávri betyder sjö på nordsamiska) och Kungsleden blir en roddled över sjön. Roddleder finns över några sjöar längs Kungsleden, och då finns det alltid tre ekor, men man måste alltid se till att det finns minst en på varje sida när man rott färdigt, så man kan få ro leden tre gånger. Vi hade tur, det var två ekor på vår sida! Här kommer en bild av sjön med Teusajaurestugorna på andra sidan. Man ser även det vackra vattenfallet som ligger vid stugplatsen.

 

 

Rodd

Vi rodde över. Det gick fint, bra att ha lite rovana från Tunbo, även om vi var lite ovan vid årtullarna. Vid Teusajaurestugorna var det lite regnigt så vi funderade ett tag på att göra lunchen där, men vi gjorde det aldrig.  C köpte stugmärket av stugvärden som vi pratade lite med. Hon berättade  att backen upp var kraftig, men inte lika jobbig som den vid ”Vakko”. Vi tog backen som var brant, men inte så lång. Vi blev däremot svettiga i våra regnkläder. Nästan uppe tog vi lunchpaus, och satte på oss regnbyxor också. En stor grupp pensionärer gick förbi ner när vi åt vår soppa.

 

Muorki

Efter lunchen gick vi upp den sista biten av backen. Rätt snart kom vi till en trasig bro över en jokk. Det var egentligen en spång över, men den hade gått av mitt på så att den numera såg ut som en hängbro. Bron var hal i vätan så vi vågade inte gå över. Istället lämnade vi leden och fortsatte längs med jokken, mycket block och ris/snår. Efter ett slag kunde vi traska över bäcken på stenar, men vi var ändå inte tillbaka på leden för jokken grenade sig strax efter den trasiga bron. Den här platsen är en högplatå som heter Muorki. Vi började leta efter en bra tältplats. Det fanns några kandidater, men vi gick vidare till en jokk och en liten sjö: fin tältplats. Vi slog upp tältet snabbt i regnet, och bar in grejerna. Slutade regna ganska snabbt, då gjorde vi i ordning kaffe och kakor och la middagsmaten i blöt. Vi gick sen in i tältet, läste och sov lite. När vi vaknade igen var det mycket bättre väder. Gjorde iordning  middagen. Meningen var att det skulle bli bönbiffar men det blev inte biffar för bönorna blev inte tillräckligt mjuka, de hade inte kokat tillräckligt länge innan torkningen troligtvis. Så det blev bönröra med couscous istället, men det blev gott ändå! Lite för starkt kanske, chilipeppar blir starkare när man torkar den.

 

Kvällstur till Livamčohkka

Efter middagen var det fint väder, vi bestämde oss för att försöka oss på Livamčohkkas förtopp (1224 möh), det vill säga en lite lägre topp på samma berg. När vi skulle gå dit var det en strid jokk i vägen, men vi fann små öar där vi kunde hoppa över. Det rann vatten överallt, även utanför fårorna. Bild på jokken och även Livamčohkkas förtopp till vänster i bilden:

 

Sen tog vi oss upp för berget. Det gick bra, det var småblockigt och gick ganska lätt att gå på. Sista biten såg det ut lite som en grusväg upp, med mindre stenar. Utsikten var fantastisk. Bland toppar kunde vi se Kebnekaise sydtoppen och nordtoppen, Sälka, Stuor Jiertá (lägg namnet på minnet) och många fler. Det var också fin utsikt över Livamvággi, som är dalen bakom berget, med sina små sjöar. Det stupade rakt ner där. Några foton togs och vi åt lite plommon. Här kommer en bild från toppen: Kebnekaise är de två spetsiga topparna lite till höger i bilden, och Stuor Jiertá är det lite runda berget i bildens mitt:

 

Sen åter till tältet. Rakt i säng, för nu var vi trötta, och klockan var redan efter midnatt. Sista bilden visar tältplatsen strax innan vi gick till sängs, klockan är ungefär tjugo över tolv på natten: