Startpunkt: Alesjaurestugorna
Slutpunkt: Gárddenvággi
Datum: 15 juli 2012
Sträcka: 14 km + ca 4 km kvällstur
Vatten vatten vatten
Vi gick upp ganska tidigt och gjorde oss i ordning. Ryggsäckarna och innehållet hade torkat bra under natten, så vi behövde inte vara alltför blöta, men det var fortfarande lite grått på morgonkvisten. Och vattnet hade stigit rejält, här kan ni se en bild och jämföra med gårdagens för att se skillnaden:
Mycket vatten på andra sidan bron.
Om man följer blicken upp längs älven så såg man detta vattenlandskap:
Mycket vatten även i deltat
Vi pratade med lite andra vandrare inne i köket, bland annat ett par gamla fjällrävar som satt och gjorde i ordning sin lunch bestående av hårt bröd med mesost. Många smörgåsar. De skulle ta båten förbi själva Alisjávri (sjön) för det skulle vara mycket vatten. Men vi hade tänkt att gå, och om det skulle visa sig omöjligt finge vi väl vända åter. Lite mer bild på vattenläget vid trappan ner från bastustugan till Aliseatnu, lägg märke till de blå baljorna som är tvättlådor, och står på en bänk som vanligtvis står på land:
Här går det inte att bada
Vi gick iväg, och visst var det väl mycket vatten. Ibland förvandlades leden till stora gyttjepölar och man fick kasta sig in i videsnåren bredvid för att ta sig förbi. Vid några tillfällen försvann leden, och spängerna på några spångade ställen, rakt ner i sjön där leden går nära stranden i vanliga fall:
Rakt ut i sjön
Förbi Alisjávri
Samerna vid Alisjávri sameviste skulle samla ihop renarna för att märka kalvarna strax efter vi var där, och därför hade de kört ut en massa fyrhjulingar med helikopter som stod redo för användning vid en plats där vi gick förbi:
Super Sami cart
Jokken som ligger 3 km från Alesjaurestugorna brukar man i vanliga fall kunna gå på stenar över. Nu var detta naturligtvis omöjligt på grund av vattenflödet, och vi var tvungna att vada, men trots att det var mycket vatten som rann på ordentligt var det ändå inte särskilt djupt eller långt, och det var inga problem att vada, men för ovana vandrare kan man förstå att det kan upplevas otäckt och svårt. Vi kom över, och efter att ha bytt tillbaka till kängor fortsatte vi vandringen längs Alisjávri, som går genom långa partier av videsnår, där det är spångat.
Vid båtlänningen i andra änden av sjön var det också ett parti där spången gick ner i vattnet. Där gick vi förbi den stackars same som sköter båttrafiken. Bryggan vid båtlänningen hade hamnat under vatten och lossnat lite, och han stod och slet och drog i ett rep för att fästa bryggan. De som hade tagit båten hade fått gå av vid spången som försvann ner i sjön. Strax efter båtlänningen slutar Alisjávri och det är ett kort älvliknande parti där sjön tömmer sig i nästa sjö. Där stannade vi och satte oss ner i lä bakom en liten kulle och fikade lite powerbars. Här är en bild på mellanpartiet mellan sjöarna, vid lågvatten ska man visst kunna vada här mellan sjöarna, men det är uppenbart omöjligt när det ser ut såhär:
Forsen mellan Alisjávri och Rádujávri högvatten
Tältplats Gárddenvággi
Efter pausen vandrade vi vidare. Vid stannade för lunch vid vårt ”vanliga” ställe, det vill säga på samma plats som vi åt lunch på förra året när vi gick åt andra hållet. Idag hade vi som mål en liten sjö som ligger ganska nära en plats där Kungsleden korsas av en annan led i öst-västlig riktning. Detta ligger innan Gironbacken och följdaktligen innan Abisko nationalpark i vilken det råder tältningsförbud. På den här platsen innan Gironbacken rinner det inte så många bäckar och det kan vara lite svårt att finna en bra lägerplats på grund av det. Tyvärr hade några redan slagit upp sitt tält där vi hade tänkt oss, så vi gav oss ut på en liten tur i området utan att finna något passande. Vi gick lite till och ner lite i dalen mellan Gárddenvárri och Giron där det rinner en jokk. Vi hittade till slut ett ställe, ganska långt ifrån vattnet dock men annars riktigt bra plats. Fin utsikt norrut över Godučohkka (Kåtotjåkka):
Godučohkka från Gárddenvággi
Topptur Gárddenvárri
På kvällen tog vi en tur upp på berget Gárddenvárri. Det blev en fin liten tur även om det var väldigt blåsigt uppe på toppen. Därifrån kunde vi se ner till Abiskojaurestugorna:
Abiskojaurestugorna från Gárddenvárri
Vi kunde även se upp i Hoiganvággi, där våran tur året innan slutade så olyckligt med ett benbrott i björkdjungeln:
Hoiganvággi
Efter toppturen (som inte varade så länge på grund av blåsten på toppen) gick vi tillbaka till lägret, där vi gjorde vår sista utemiddag för den här vandringen, ikväll blev det köttfärssås och ris. Sedan gjorde vi en eld som vi kunde sitta och mysa vid, innan det blev dags att gå till sängs.
Trackbacks/Pingbacks