Sista natten i februari, det vill säga natten mellan den 27:e och 28:e februari är det dags för en utenatt igen, om vi ska hinna sova ute innan februari är slut. Allt i enlighet med uteutmaningen som vi antagit. Den här gången styr vi kosan mot Segerstads skärgård, ett litet naturreservat sydväst om Karlstad.

 

 

Segerstads skärgård

Segerstads skärgård är ett naturreservat i norra Vänern, strax sydväst om Karlstad. Det består av en sötvattensskärgård med många småöar men också en bit av fastlandet på och runt Arnäs udde. Växtligheten på öarna består till stor del av lågväxande tallskog på magra hällar. Dessa skogar är ganska artfattiga men erbjuder en bra boplats för en del insekter. Övrigt djurliv består naturligtvis till stor del av olika fågelarter, framför allt sjöfåglar. Den del av naturreservatet som ligger på fastlandet kallas Segerstadområdet och är iordningställt för besökare, med några kortare vandringsleder, vindskydd, eldstäder och dass. Området är speciellt utformat för att kunna ta emot rörelsehindrade besökare, så vissa av stigarna är breda och platta och en del av dassen och vindskydden är handikappanpassade. Det finns också ett avsnitt av området som är anpassat för yngre besökare – ”barnens skog” – med aktiviteter som ”kompisbana”. Följer man den gröna slingan runt (3,5 km) hittar man skyltar med information om växt- och djurliv samt om tidigare bebyggelse.

 

Utenatt februari

Det är alltså till Segerstadområdet vi beger oss på fredageftermiddagen för att genomföra vår utenatt under februari. Vintern är över och det har regnat under dagen, men när vi lämnar Karlstad har det slutat och nu är det uppehåll. Vi kommer fram och parkerar bilen på en stor parkeringsplats, här finns informationstavlor om naturreservatet och kartor över Segerstadsområdet. Det finns tre olika vindskydd med eldstäder i området (elda får man bara göra i iordningställd eldstad i naturreservatet) och vi har valt ut ett som ligger på Hamnholmarna dit vi tänker gå. Hittar vi ingen bra plats är det inte så långt att gå en annan på Arnäs udde. När vi har snört på oss kängorna börjar vi traska iväg den 1,6 km långa promenaden ut till vindskyddet. Området är som sagt handikappanpassat vilket innebär att stigen är bred och platt och för att komma ut till öarna där vindskyddet ligger går man över en bred brygga genom högt vass. Snart har vi Hamnholmarna och vindskyddet i sikte.

 

Hamnholmarna

Själva vindskyddet ligger på ett trädäck och vätter ut mot Vänern. I skyddet finns bord och bänkar och en liten kamin. Eldstaden ligger nedanför själva trädäcket på klipporna. Ved finns i vindskyddet. Vi tar med oss våra grejer och börjar leta efter en tältplats. Det visar sig vara ganska svårt här ute på ön. Är vi för nära strandkanten är det visserligen öppet men antingen är det öppen klippa eller bara ett tunt jordlager. Och inne i skogen är det risigt och besvärligt. Till slut hittar vi en öppning i skogen där vi kan få upp tältet. Visserligen ser vi baksidan av utedasset från tältplatsen, men vi är tillräckligt långt ifrån för att inte störas. När vi är klara tar vi med oss lite grejer bort till vindskyddet. Skymningen kommer krypande och mörkret lägger sig sakta över omgivningarna. Vi gör upp en eld i eldstaden där vi steker piroger som Emil gjort i ordning i förväg. Dessa avnjuter vi tillsammans med varsin folköl, det går ju att lyxa till det lite när man bara är ute över en natt. Lite kakor till efterrätt, sen går vi in i tältet innan vi blir kalla. Vi konstaterar att det fungerar bra med dubbla liggunderlag; nu blir vi inte kalla när vi vänder oss om. Christophe har även köpt ett par duntofflor som han har på sig i sovsäcken, i natt fryser han inte om fötterna. Vi löser lite korsord innan vi släcker lampan vid 21-tiden och somnar till bruset från Vänerns vågor.

 

Segerstadsområdet

Efter en så där tio timmars god nattsömn (med bara några enstaka uppvaknanden) vaknar vi och det är dags att stiga upp och packa ihop tältet. Vi tar oss också en titt i omgivningarna som vi inte sett så mycket av igår. Det är utsikt över kobbar och skär. Borta på Hammarön ser man Skoghalls bruk och vi ser också kraftverken i vindkraftsparken som ligger ute i Vänern. Sedan går vi till vindskyddet igen där det är dags för frukost. Förra utenatten fick vi ju inte vårt nyinköpta bensinkök att fungera, men när vi kom hem upptäckte vi att det var en platta som sitter över själva brännaren som hade ramlat av. Med plattan på fungerar köket perfekt och vi får snart gröt i magen. Sedan kan vi ge oss av på upptäcktsfärd. Vi går tillbaka över bryggan, sen ställer vi ifrån oss säckarna och tar stigen till vindskyddet på Arnäs udde. Här finns två mer traditionella vindskydd och lite bättre plats för tältning. Tillbaka till säckarna och fortsätta turen genom naturreservatet. Nu tar vi en annan lite mindre stig som går närmare sjön. Det börjar bli soligt och mycket trevligt promenadväder. Så småningom kommer vi ut till en rundslinga som vi bestämmer oss för att gå och vi ställer återigen ifrån oss säckarna. Först tar oss stigen genom barnens skog och sedan ut till Vänern igen och Onsösundet där det finns ytterligare ett fint vindskydd. Här finns också ett utsiktsdäck ut mot vattnet, och ett jättestort utedass, det största vi sett faktiskt. Sedan fortsätter vi slingan runt. Med jämna mellanrum finns informationsskyltar om djur och växter och annat intressant på platsen. Det är en enkel men trevlig promenad. Vi pratar om att det är en trevlig plats att åka till med vänner om man vill ut och grilla lite utan att gå så väldigt långt. Efter ca 3,5 km är vi tillbaka till säckarna och kan gå tillbaka till parkeringsplatsen, där det nu står flera andra bilar. Februari månads uteutmaning är utförd på ett mycket trevligt sätt. Nu väntar mars!

 

%d bloggare gillar detta: