Startpunkt: Sälkastugorna
Slutpunkt: Jåkken från Nállujávrrit
Datum: 11 juli 2012
Sträcka: 16 km

< Till dag 6
Till dag 8 >

 

Stuor Reaiddávággi

Det regnade under natten. På morgonen var det mulet. Vi lagade frukost inne i servicehuset. C fotade kaminen därinne, som var fin. Sen packade vi ihop oss och gjorde oss i ordning. Vi köpte en träripa till en kollega till C, täljd av stugvärden, och pratade litegrann med värdarna innan vi gick iväg. Vi började med att gå över jokken, sen tog vi av från Kungsleden upp i Stuor Reaiddávággi. Det är en krökt dal som gör en 90-gradig sväng halvvägs, och den kopplar ihop Tjäktjavagge med Vistasvagge: två av de tre stora dalarna som omger Kebnekaisefjällen. Till att börja med var det en rejäl uppförsbacke upp från Sälka. Väl uppe i dalen höll vi höjd för att undvika våtmarker vid jokken, men det var ändå ganska blött, det rann vatten från berget som fortfarande var delvis snötäckta. Dalen är i det här partiet innan den svänger ganska stenig, men det var ändå inte bara blockmark att gå på utan det fanns ganska mycket jord att gå på. Det började duggregna rätt snart efter att vi gått, och från och till regnade det litegrann, så vi hade regnkläder på. När vi kom upp till Reaiddájávri gjorde vi lunch. Medan soppan kokade passade C på att reka lite hur vi skulle passera den jokk som låg framför oss, och som kommer från en liten glaciär. Efter lunch passerade vi den, det gick fint att gå över på stenar så vi slapp vada. Sjön var nästan helt istäckt, och man kunde bara ana den turkosa färgen vi hade läst om på grund av vädret. Här kommer en bild av sjön:

 

Reaiddájávri

Reaiddájávris blanka vatten

 

Reaiddajávri

Reaiddajávri är en lite speciell sjö så till vida att den är Stuor Reaiddávággis vattendelare. Vattendelaren är den plats där vattnet rinner åt två olika håll, och i det här fallet betyder det att sjön har två utlopp, ett i var ände. Vid slutet av sjön där leden egentligen korsar jokken träffade vi på en dansk man och hans son som skulle gå till Sälka. Mannen funderade lite på vägvalet och vi tipsade dem om vägen vi hade tagit. Han tyckte att det var bra att slippa vada. Sen bar det av nedför mot Nallostugan, som ligger precis där dalen svänger. Det blev grönt och fint och jokken bildade här en fin kanjon som vi stannade och fotade.

 

jåkken ner mot nallostugan

Jåkken rinner i en liten kanjon ner mot Nallostugan.

 

Nallo

Här var det mycket dramatiska omgivningar, med höga fjäll på båda sidor om dalen, dessutom hade man här en fin utsikt över berget Nállu. Ordet nállu betyder nål på samiska, och den heter så på grund av att fjället i sin östra ände har som en tornspira som är väldigt smal sedd från sidan. Här och där var det stora snöfält vi fick passera som slutade med snöbryggor över tvärjokkar. Så småningom kom vi fram till stugan. Man var tvungen att gå över en jokk för att komma dit, eftersom stugan ligger på en kulle mellan två stora jokkar. Här kan man se stugan och jokken som behövde passeras:

 

Nallostugan

Nallostugan

Stugvärden var inte hemma utan hade gått på dagstur till Tjäktjastugan. Det var bara två utländska killar där som var på väg till Sälka. De ville också ha tips om vägen. C fick betala mer för sitt märke eftersom han inte hade jämna pengar och det inte fanns någon växel framme. Det var en liten mysig stuga i fina omgivningar. Utanför fanns ett fint vattenfall precis bredvid. Efter stugan fortsatte vi mot Vistas, så nu gick vi alltså österut. Vi var tvungna att börja med att gå över den andra jokken som flyter förbi stugan, men inte heller här behövde vi ta av kängorna. Så småningom kunde man se nålen. Det var branta stup på båda sidor om stigen, väldigt häftigt! Smala vattenfall kastade sig ut från branten på södersidan som små silverstrimmor. Här ser man E vandra dalen fram:

 

Stuor Reaiddávággi

Stenigt

 

Tältplats vid Nallo

Sen kom vi till jokken från Nállujávrrit (norr om fjället Nállu) som vi behövde ta oss över. Den hade vi blivit förvarnade om av killarna vid stugan. De tyckte att det var omöjligt om man inte hoppade långt. Det gick fint bara man sökte upp rätt ställe. Sen letade vi rätt på en tältplats ”under” nålen. Vi slog alltså upp vårt tält Nallo 2GT vid Nallo:

 

Nallo vid Nallo

Nallo vid Nallo

Från tältplatsen hade vi också en fin utsikt över en glaciär på berget Reaiddáčohkka (Räitatjåkka):

 

Liten glaciär på Reaiddáčohkka

Liten glaciär på Reaiddáčohkka

 

Kvällsmys

E la middagsmaten i blöt och gjorde iordning kaffe medan C samlade döda kvistar bland videsnåren som växte där för att kunna göra en brasa senare. Medan vi fikade började dalen fyllas med moln. När det började regna gick vi in i tältet. C sov och jag läste. När pausen var över lagade vi mat i absiden, C vaktade så att inga mygg kom in i innertältet. Middagen var idag chili con carne, och den intogs i tältet. När vi ätit hade det slutat regna så vi gick ut och försökte få fyr på vår brasa. Till slut lyckades vi, det var mysigt och varmt.

 

Kvällsbrasa

Kvällsbrasa

C la en sten i elden för att värma den så att vi kunde värma oss på den sen, vår ”terapisten” som han kallade den. Nu var himlen fylld av mycket låga moln, vi kunde inte ens se nålen längre. När brasan brunnit ut var det dags att lägga sig.

%d bloggare gillar detta: