Startpunkt: Tsielekjåhkå
Slutpunkt: STF Fjällstation Kvikkjokk
Datum: 29 juli
Sträcka: 12 km + ca 3 km motorbåt

 

< Till dag 43
Till dag 46 >

Morgon dag 44

Morgon vid Tsielekjåhkå

 

Dimmig morgon

Vi vaknar tidigare än vanligt eftersom vi gick och la oss så tidigt igår, så vi är uppe redan klockan 6. Det är dimmigt och fuktigt, men uppehåll. Dagens vandring börjar med ett svagt uppförslut uppför Lástakvárddo. Björkskogen är mycket gles och ödslig, den påminner om den björkmätarlarvsdrabbade björkskog som vi passerade efter Servestugan. Dimman som glider in och ut mellan de krokiga stammarna ger en kuslig stämning till platsen. Efter ett par tjärnar kommer vi till en kort, brant uppförsbacke. Härifrån har vi nu nedförsbacke hela vägen till Kvikkjokk, som är den lägsta punkten på Kungsleden. Vi har kommit in i mobiltäckningen och vi passar på att ringa till Båttrafik i Kvikkjokk som vi ska åka med över Saggat den sista biten till Kvikkjokk. Björn som svarar är mycket trevlig och tillmötesgående och vi kommer överens om att han ska hämta oss klockan 12 vid bryggan i Mallenjarka.

 

Gratis rom

Nedförsbacken ner till sjön går i tre stora svep: Först går vi ner genom björkskog, sedan kommer vi in i mycket gammal och fin barrskog. Området runt Kvikkjokk är skyddat och heter Pärlälvens fjällurskogs-naturreservat. Bredvid stigen bland de gamla granarna står två killar när vi kommer vandrande. Vi slår oss i slang med dessa tyska grabbar som berättar att de är på väg till Piteälven där de ska tillbringa en vecka med att fiska. Eftersom de inte har tänkt att vandra runt så mycket hade de tagit med sig lite mer än vad de brukligen gör, de hade hela 34 kg var i sina säckar. Därför hade de inte orkat vandra så långt igår. Nu står de och funderar på hur de ska göra. De har bland annat med sig en flaska rom som de nu har tänkt lämna i skogen, men när vi berättar vad vi sysslar med (och hur långt vi har gått) vill de gärna lämna över flaskan till oss. Vi har väl egentligen inte heller möjlighet att släpa med oss en hel flaska rom, men nu är vi ju alldeles vid slutet av etapp 4 och väskorna är tomma och lätta så vi kan ju ta den med till Kvikkjokk. Där finns det säkert någon som vill ha en flaska rom, och det är ju bättre det än att den ska stå ute och skräpa i naturreservatet.

 

Trevlig båttur

Vi tar adjö av de tyska killarna och fortsätter sista biten ner till Mallenjarka. Här finns det ett litet skjul som man kan gå in och vänta i och i den lilla stugan finns även en telefon som man kan använda för att få kontakt med båtförarna om man inte har mobiltelefon med sig. Vi är här i god tid, klockan är bara elva och Björn ska ju komma och hämta oss klockan 12. Därför ringer vi för att se om det går att tidigarelägga turen och det är inga problem. Endast tjugo minuter behöver vi vänta. Det är bättre service än i ”Rånarviken” det och dessutom är det mycket billigare. När båten kommer är det en även en kvinna med som har hämtats upp där Padjelantaleden startar (eller slutar). Båtföraren Björn är mycket trevlig och han ger oss en liten extra guidning i Kvikkjokks delta på väg till fjällstationen. Vi får åka med till Gamájåhkås fors för att beundra den och han kör några varv runt en klippa där ett par silvertärnor häckar så att Christophe ska kunna knäppa lite fina bilder på dem. Vattnet i jåkken är alldeles turkosgrönt av glaciärslammet som kommer med älven från Sareks glaciärer. Vi går i land strax under fjällstationen och Björn guidar oss upp till huvudbyggnaden.

 

Kväll i Kvikkjokk

Vi checkar in på fjällstationen och tar en snabb dusch innan vi käkar goda hamburgare till lunch på restaurangen. Efter detta fixar vi med praktiska saker, vi hämtar ut vårt paket som väntar på oss i ett förrådsrum (gratis för fjällstationens gäster, även att ha paketet liggandes hela sommaren!), vi hyr en tvättmaskin och tvättar och bokar bastutid. Bastun i Kvikkjokk är ingen fantastisk upplevelse. Den är mycket liten och ligger i en friggebodsliknande liten stuga bredvid huvudbyggnaden. Duscha får man göra inne på stationen. Tanken är att det ska byggas ett bättre bastuhus lite närmare jokken, men i väntan på detta duger den här lilla bastun jättebra. På kvällen äter vi jättegod trerättersmiddag i restaurangen, det bjuds på suovas, renentrecôte och en fantastiskt god kanelparfait med rårörda bär. Efter middagen går vi ner till den vackert brusande och forsande Gamájåhkå innan det är dags att knyta sig i en mjuk säng.

 

 

Startpunkt: STF Fjällstation Kvikkjokk
Slutpunkt: STF Fjällstation Kvikkjokk
Datum: 30 juli
Sträcka: 0 km (Ja, vi gick en bit, men tog oss inte framåt på Le Trek)

 

Sjnierák

Idag sover vi tills vi vaknar självmant. Efter morgonduschen (!) är det dags för god frukostbuffé. Vi har bestämt oss för att gå på en liten dagstur idag och väljer mellan att att gå upp på Prinskullen eller Sjnjierák. Det får bli det sistnämnda alternativet, eftersom det ligger på samma sida av jokken som den vi befinner oss på. Först får vi gå en bit genom byn innan vi kommer till den breda stigen upp genom skogen. Vi passerar två vindskydd innan vi kommer upp till trädgränsen. Härifrån har vi en vacker utsikt över Kvikkjokksdeltat. Man kan tydligt se det turkosgröna vattnet från Gamájåhkå som rinner ut i det mörkare vattnet i Saggat. Vi fortsätter upp till den lilla raststugan i närheten av toppen, som vi sedan går upp på. Utsikten var faktiskt mindre fin härifrån, men man ser lite bättre norröver och med kartans hjälp tar vi ut hur vi ska vandra fortsättningsvis. Sedan går vi ner samma väg, det börjar dugga lite. Nere i byn igen tittar vi in i den vackra lilla träkyrkan. Genom fönstret ser vi Ann-Charlotte och Jimmy som tydligen har kommit fram till Kvikkjokk under dagen. Innan vi går tillbaka till fjällstationen går vi till handelsboden. Den är mycket liten, utbudet är i stort sett samma som i affären på fjällstationen.

 

Trevlig kväll i Kvikkjokk

När vi är tillbaka är det dags för lunch, som får bli hamburgare även idag. På eftermiddagen sysslar vi med bloggen, lite senare blir det återigen en bastu. På kvällen äter vi en mycket trevlig middag tillsammans med Ann-Charlotte och Jimmy och diskuterar vandringen mellan Ammarnäs och Kvikkjokk. De är klara nu och åker hem imorgon, de har sista biten upp till Abisko kvar till ett annat år. De tycker att det har varit lite för mycket skog den här vandringen och vi kan ju berätta att det är mer kalfjäll mellan Kvikkjokk och Abisko. Ann-Charlotte och Jimmy har även träffat tyskarna som vi stötte på igår. De hade pratat lite mer med dem och det hade visade sig att de hade med bland annat varsin yxa och guldvaskargrejer. Inte konstigt att de kommit upp i 34 kg var! Rommen som vi har fått ger vi vidare till Ann-Charlotte och Jimmy. När kvällen kommer ska vi blogga klart. Det blir mankemang med programmet och en stor del av all text försvinner plötsligt, så vi får stanna uppe till 2 för att få iväg blogginlägget. Vi har också lite kontakt med Björn och Isabelle som vandrar Gröna Bandet norrifrån. Imorgon kommer våra vägar troligtvis att korsas, lite oklart var, men vi kommer i alla fall satsa på att komma till raststugan Jågge. Vi får se om vi ses då.

 

%d bloggare gillar detta: