Startpunkt: STF Fjällstuga Syter
Slutpunkt: Bro ca 1 km norr om Servvejávrrie
Datum: 20 juli
Sträcka: 24 km

 

< Till dag 34
Till dag 36 > 

 

Morgon i Syter

Mitt i natten börjar det regna. Så när morgonen kommer packar vi ihop allt utom tältet och går upp med ryggsäckarna till stugan där vi gör frukost. Skönt att vara inne när det är lite ruskigt väder. Sedan går vi och packar ihop tältet och tar adjö av Maggan. Hon tycker att det är dags att det blir lite finväder och lovar oss sol och varmt hela vägen mellan Ammarnäs och Kvikkjokk. Mats är inte kvar i stugan, han har gått vidare mot Tärnasjöstugan där hans fru är och gör samma slags stugvärdspraktik som han själv har gjort i Syterstugan, men vi kommer träffas där eller på vägen dit eftersom vi också ska passera den stugan. Vi lämnar Syterstugan. Först går leden ganska högt, på sluttningen av Skijrátjåhkka. Efter några kilometer går vi ikapp Mats som vi pratar med lite innan vi fortsätter.

 

Tärnasjön

Nu går leden ner till Tärnasjön. Tärnasjön är en stor, långsträckt sjö som ligger mitt i Vindelfjällens naturreservat. Sjön är känd för sitt fina fiske, och fågellivet är rikt. Bland annat häckar de hotade fågelarterna bergand, alfågel och blå kärrhök här. Dessutom finns det några mycket ovanliga växter i området. Det här har gjort att Tärnasjön har tagits upp på Ramsar-listan över särskilt skyddsvärda våtmarker. I södra delen av sjön finns ett skärgårdsområde med många små öar. Här går Kungsleden över sjön från ö till ö på ett antal stora hängbroar. När vi kommer till den första bron stannar vi en stund och äter lite nötter och korv och passar på att fota lite. Broarna är väldigt pampiga där de går mellan de små öarna. När vi tagit oss över sjön ska vi ta oss norrut ungefär en mil längs med Tärnasjön. Det är inte så rolig vandring här; vi går i omväxlande skog och myr ganska långt från själva sjön som vi inte ser. Det regnar och är blött i grenar och gräs som vi stöter emot hela tiden och dessutom blir spängerna snorhala så att vi halkar och ramlar några gånger. På vägen möter vi lite andra vandrare, en far och son som har vandrat från Ammarnäs och två finnar som letar efter en kåta.

 

Tärnasjöstugan

Det är väldigt skönt när vi kommer fram till Tärnasjöstugan och kan ta av oss våra blöta regnkläder och gå in i värmen. Här tar stugvärden Gun och praktikanten Lisa (praktikanten Mats fru) emot oss. De visste redan att vi var på väg, eftersom Maggan hade skvallrat när hon pratat med Gun tidigare. Vi betalar dagavgiften och går in i köket och lagar lunchen. Samtidigt pratar vi med Gun och Lisa som är mycket trevliga. De är mycket nyfikna på vår vandring och Lisa är väldigt imponerad av vår planering av vårt Gröna Band. Medan vi stökade i köket kom också en helikopter för att hämta upp ett litet gäng fiskare som hade bott här i stugan i en vecka för att fiska. Efter lunch och kaffe kommer Mats fram till stugan. Han ska bo här i natt medan Lisa avslutar sin praktik, och i morgon ska de åka båt över sjön för att vandra till Umasjö och därifrån ta sig vidare mot Artfjället. Lisa är nämligen biolog och på det kalkrika Artfjället växer många intressanta växter. Hon är nu på jakt efter den ovanliga hybriden mellan orkidéerna brunkulla och brudsporre som kallas för brudkulla, och bara växer på fyra lokaler på just Artfjället.

 

Servvejávrrie

Under lunchen slutar det regna, så när det är dags att vandra vidare har vi uppehåll. Leden ska nu ta oss upp på fjället igen, så vi har uppförsbacke upp genom björkskogen. Vi kommer upp på fjället vid en liten tjärn. Här är ett enmanstält uppslaget och vi spekulerar lite i om det kanske kan vara Christine Hägglund därinne i tältet. (Det var det inte, hon hade sprungit en annan väg fick vi veta senare.) Hon springer Gröna Bandet från norr till söder, och vi vet att hon är här någonstans i närheten. Här har vi en fin vandring genom ett vackert område; det är småkulligt och det ligger flera små tjärnar här och var. Vyerna växlar när man passerar de olika krönen. Ofta har vi fin utsikt över den lite större sjön Servvejávrrie (det betyder älgsjön på sydsamiska). Efter kullarna går vi ner en bit och över ett myrigt område fram till en bro över en jokk. Det är dags att stanna för dagen, och här finns det bra platser för tältet. Eftersom det är regn i luften skyndar vi oss att slå upp vårt bärbara hem, och kastar oss in precis i tid för att höra de första dropparna falla på tältduken. Resten av kvällen är det regn av och till, och vi hoppas att Maggan har rätt om att vädret är på väg att slå om.

 

%d bloggare gillar detta: