Startpunkt: Bron över Långsån, nära Åkroken
Slutpunkt: Liten tjärn vid Koberget, ca 5 km NO om Rönnöfors
Datum: 1 juli
Sträcka: 32 km

 

< Till dag 15
Till dag 17 >

Morgon dag 16

Morgon på en grusväg i Jämtland

 

Frankrike

Idag går vi upp och kommer iväg snabbt. Vi går igenom den lilla byn Åkroken innan vi passerar kommungränsen och går in i Krokoms kommun. Efter en halvmil kommer vi till en gård: Höjden, där en man är ute och klipper gräsmattan. Här ska vi vika av åt sydöst, men först fortsätter vi vägen rakt fram upp mot gården Frankrike. Namnet på gården har inget med landet att göra, utan det var den första nybyggaren här som hette just Frank. Här stannar vi en liten stund och tar lite kort på Christophe som poserar framför vägskylten som talar om att vi är i Frankrike. Vi passar också på att fylla på vatten från en bäck. Vi vet ju aldrig hur vattentillgången ser ut såhär när vi vandrar på vägar.

 

Vidjebäcksforsen

Vi går tillbaka till vägskälet, och svänger av mot Olden. Det är inte särskilt spännande vandring, en grusväg genom skogen. När vi kommer ner till byn Olden blir det i alla fall lite omväxling. Här är det lite hus, och det är lite öppet landskap en stund med lite åkrar och hagar. Här i Olden stannar vi i vägkanten vid en liten dunge för att äta en korv och vila lite. Sen fortsätter vi. Nu är vårt mål Vidjebäcksforsen, där det ska finnas en cache. Vidjebäcksforsen ligger strax innan vägen passerar Storån. Här finns en rastplats med ett vindskydd, och vi passar på att göra vår lunch. Cachen hittar vi efter lite letande. Själva forsen är ungefär en kilometers promenad uppströms, men man ser den ganska bra när man går ner till ån.

 

Rönnöfors

Efter lunchen fortsätter vår skogsvandring. Vi går och går hela eftermiddagen, och kommer till slut fram till samhället Rönnöfors. Här verkar det inte finnas särskilt mycket, men vi går i alla fall upp till kyrkan, som ligger på en höjd. Rönnöfors kyrka är ganska modern, den är byggd av gult tegel. Tyvärr är den låst, så vi kan inte gå in och se hur den ser ut invändigt. Vi sitter en stund på gräset utanför kyrkan och vilar, sedan letar vi rätt på en cache som någon gömt i en gran. Nu är det dags att gå vidare, här i Rönnöfors verkar det inte finnas någonstans att bo. Vi har siktat in oss på en tjärn efter vägen, och hoppas att vi hittar en liten plats att slå upp tältet på där. På vägen ut från Rönnöfors sitter skyltar längs vägen. Här finns en geologisk sevärdhet, det är något speciellt med berggrunden i området, som man kan se i klippväggar längs vägen. Vi kommer så småningom fram till vår tjärn. Det är ganska blött och myrigt nere vid tjärnen, och det är en backe ner från vägen. Men vi lyckas ändå hitta en plats att sätta upp tältet, mellan ett träd och en buske. När vi tar av oss kängorna upptäcker Emil att det har gått hål på tejpen på ena hälen;, slitaget har varit stort när vi gått långt på väg. Där hålet är har det naturligtvis blivit en blåsa. Aj, aj, aj, inte bra. På med ett skavsårsplåster och hoppas att det läker fort. På kvällen sms:ar Christophe med Ewa som driver Ewas pensionat i Bakvattnet där vi har tänkt att bo i morgon, efter att ha fått tips från tanter på tur. Tyvärr är Ewa i Östersund och jobbar, så pensionat är stängt just i morgon. Vilken otur! Vi får söka en tältplats i vägkanten även imorgon alltså.

 

%d bloggare gillar detta: