Under några år har vi på vårkanten vandrat några etapper på Bergslagsleden. I år vandrar vi de första tre och en halv etapperna från Kloten till Reboda.  Ett vackert och mer vildmarksbetonat avsnitt av Bergslagsleden, där vi bland annat gör en avstickare in i Kindla naturreservat.

 

[map style=”width: auto; height:300px; margin:20px 0px 20px 0px; border: 1px solid black;” maptype=”ROADMAP” gpx=”https://letrek.se/wp-content/uploads/2016-05-05 12:02:30 001.GPX”]

Bergslagsleden etapp 1 – 4

Bergslagsleden är en av många populära vandringsleder i Sverige. Den 28 mil långa Bergslagsleden går igenom Örebro län, från Kloten i norr till Stenkällegården i söder. Vandringsleden är uppdelad i 17 etapper som är mellan 7 och 23 km långa. Någonstans längs varje etapp finns en rastplats med vindskydd där man kan stanna över natten. Bergslagsleden är markerad med orangemålade ringar på träd och ibland finns det också pilar som visar vägen. Det finns ett kartblad till varje etapp med information om sevärdheter längs leden. Sevärdheterna är också tydligt markerade med informationsskyltar längs leden. Bergslagsleden känns väldigt välskött och välplanerad, varje etapps underhåll sköts av en ideell förening: etapp 1-4 sköts av Naturarvskompaniet, Kopparbergs IF, OK Järnbärarna samt Uskavigården. Etapp 3 passerar Kindla naturreservat som är Örebro läns största naturreservat. På årets vandring testar vi också lite ny utrustning: Emil har ny sovsäck och nya byxor, och vi testar vår nya (för i år) tvåvägs sattelitkommunikator inReach Explorer. Dessutom har vi köpt en ny vattenrenare som underlättar vandringen i år då vi inte behöver bära med oss så mycket vatten och leta upp dricksvatten under vandringen.

 

Dag 1: Kloten – Holmsjön, 19 km

Bergslagsleden börjar i den lilla byn kloten, utanför ett litet vandrarhem där de har kanotuthyrning. Det är inte direkt tydligt att en 28 mil lång vandringsled startar här och när vi kommer med bilen så har vi lite svårt att veta var vi ska parkera. ”Ställ er mellan anslagstavlan och lyktstolpen” säger mannen som verkar jobba på vandrarhemmet/kanotuthyrningen. Så det gör vi och snörar på oss vandringskängorna och ger oss av i några dagars frihet. Vädret är soligt och varmt för att vara i början av maj, så det är trevligt väder att vandra i. Vandringen startar på en liten grusväg längs sjön Långsvattnet. Efter ett litet stycke fortsätter vägen in i skogen och så småningom slår leden in på en stig i uppförsbacke. Hela den här första delen av Bergslagsleden är kuperad, med många små kullar och berg att gå upp på (och ner för). Naturen varierar mellan kalhygge och skog, men mestadels är det vackert. Vid ett tillfälle passerar vi en hydrologisk station som registrerar vattenståndet i området. Sedan kommer vi fram till den öde byn Källtjärn, som tydligen varit så stor att den har haft en egen skola. Här är det en öppen glänta och man ser rester efter bebyggelsen. Några torp med sommargäster verkar finnas kvar, och vi ser till och med människor vid en av stugorna. Efter någon kilometers vandring kommer vi fram till Åbostugan vid Sandån. Här finns en återuppbyggd backstuga som är byggd efter beskrivningen av en kvinna som bott här i sin barndom. Numera kan man övernatta här i stugan och det finns en eldstad utanför. Här blir det bra för oss att ta paus för lunch.

Efter lunch tar vi oss över Sandån via en bred bro, och sedan följer leden ån ett stycke. Ute i ån som är mycket bred här finns sandbankar. Vi lämnar ån och vandrar vidare. Leden går över den stora kraftledningsgatan som omger Harsprångslinjen. Efter att ha passerat ledningsgatan följer Bergslagsleden denna ett stycke in i skogen, och emellanåt kan man skymta de höga kraftledningstornen, tills den viker av och följer en gammal körväg som tar oss fram till naturreservatet Getryggsområdet. Här kan man lämna Bergslagsleden för en stund för att gå en kort rundslinga i naturreservatet, vilket är precis vad vi gör. Här är det visst inte mycket folk som går, stigen är dåligt upptrampad och man går på fin mossa mellan stock och sten, vilket ger en riktig vildmarkskänsla. Getryggsområdet är ett område med sprickdalar så den lilla rundslingan är mycket kuperad, och en fin avstickare. När vi gått runt ett varv går vi vidare någon kilometer till första etappens rastplats vid Lilla Kroktjärn. I det lilla vindskyddet vid tjärnen passar det bra med med en fikapaus. På andra sidan sjön ser vi ett sällskap som slår upp tält, men vi ska vandra vidare en bit. Efter rastplatsen går Bergslagsleden några kilometer genom naturreservatet Jämmerdalen, ytterligare en sprickdalssystem. Mycket fin natur på den här första etappen tycker vi. Efter ytterligare några kilometer kommer vi fram till Holmsjön där vi har läst att man kan tälta och att det finns en eldstad. Vi hittar platsen där man kan slå ner sitt tält, bredvid eldstaden, det är grusigt i backen och ganska svårt att få ner tältspikarna. Men det är en platt och fin tältplats, med en trevlig utsikt över sjön. På kvällen blir det mys vid brasan och matlagning på muurikkan.

 

 

Dag 2: Holmsjön – Rasbackstjärn, 34 km

Efter morgonbestyren fortsätter vi på leden som börjar med en uppförsbacke upp till ett mycket stort kalhygge. Vi passerar en liten tjärn och kommer sedan in i skogen igen. Leden fortsätter uppåt upp på berget Gillersklack och går förbi mycket nära den högsta punkten (408 möh). Vi går ifrån leden för att ta oss upp till toppen där det finns ett utkikstorn, som tyvärr är avstängt. Efter besöket vid utkikspunkten är det nedförsbacke till det första etappmålet – friluftsanläggningen Klacken. Här är starten av etapp 2 markerad med en portal. Till en början är det en lång nedförsbacke ner från Klacken. Efter att vi passerat väg 60 går leden över en kulle genom vacker skog, innan vi kommer ut i det gamla gruvområdet Finngruvan. Här bröts koppar på 1600- och 1700-talen, i området finns dagbrott och varphögar. Eftersom giftiga metallsalter utlakas från slagghögarna och följer med ut i markerna runt gruvområdet skadas växtligheten och det är relativt öppet. Vattnet i brotten är turkost som en följd av salterna. Vi stannar här en stund och äter lite nötter, men aktar oss för att ta vatten här (salter filtreras inte bort av vårt vattenfilter). Efter gruvområdet följer en liten transportsträcka över hygge och ungskog innan leden viker av upp på höjden Björkberget. Här följer leden en stund längs en lång stenmur som är en rest efter en tid när man bedrev odling uppe på berget. En lång nedförsbacke följer där man emellanåt kan skymta sjöarna Olovsjön och Ljusnaren som ligger nere i dalsänkan. Väl nere går leden över väg 50 och järnvägen och sedan går vi mellan Olovsjön och järnvägen tills vi korsar Garhytteån. Här ligger etappens rastplats i en öppen glänta med en liten badplats. Det finns även några sommarstugor bredvid rastplatsen som alltså inte ligger lika ensligt som ledens rastplatser brukar. Här gör vi lunch och vilar innan vandringen fortsätter. Efter rastplatsen går leden igenom ett område med sandig mark och tallar innan vi kommer fram till Ljusnaren och badplatsen Djäkens brygga. Härifrån följer vi Ljusnaren söderut, ibland nära sjön, men ibland lite längre från stranden. Bland annat får vi gå upp på höjden Ljusnarsbergen där det finns en tveksam utkiksplats med dålig utsikt över Ljusnaren. Till slut kommer vi fram till etappmålet Stjärnfors vid väg 63. Vi är lite trötta så det är skönt att vila sig och fika vid vindskyddet som ligger nere vid sjön. Men än är vi inte framme, då vi har tänkt oss att gå ett stycke på nästa etapp också. Etapp 3 börjar med en lång, men inte särskilt brant, backe upp på ett berg, genom fin skog där vitsipporna blommar. Längst upp på berget ligger gården Stuttjärn, med vackra öppna ängar och hagar. I nedförsbacken som följer går vi mest och hoppas på att vindskyddet vid Stora Myggsjön ska vara ledigt, för nu har vi gått en lång bit. När vi kommer ner till vägen vid sjön ser vi dock en kanot ute i sjön där vi tror att rastplatsen är. Och när vi kommer fram till rastplatsen är den redan ockuperad av tre fyra familjer som har åkt ut hit för att tälta. De föreslår att vi kan ta vindskyddet som ligger i backen ovanför badplatsen, men det lockar oss inte eftersom vindskyddet är ganska sunkigt, så efter en liten vila går vi vidare och hoppas på rastplatsen vid Rasbackstjärn, 7 km bort.

Den branta backen efter Myggsjön känns extra tung nu, men det är bara att knata vidare. Vi kommer ut på ett kalhygge där vi går förbi ruinerna efter en gammal lada. Efter några kilometers vandring kommer vi fram till byn Vinterhagen. Härifrån är det ytterligare uppförsbacke upp till utkikspunkten Mackarsberg. Här uppe är det klippor som gör att utsikten blir god, och dessutom står här ett utkikstorn som vi klättrar upp i. Fin utsikt mot Salbosjön och Ljusnaren. Vi stannar dock inte så länge, då rastplatsen hägrar. Ytterligare några höjder att gå över och ett naturskyddsområde med gammal skog innan det bär brant nedför mot Rasbackstjärn. Lyckligtvis är vindskyddet tomt när vi kommer fram, trötta efter tre och en halv mils vandring. Men än får vi inte riktigt vila, Christophe fixar med veden medan Emil ordnar med maten som ska lagas på elden. Vi har dubbel tur, det är någon som har varit här innan oss och det finns glöd kvar i eldstaden vilket gör att det är snabbt gjort att få ny eld. Vi är visst inte ensamma om att vilja sova här, för det kommer andra vandrande med pannlampa i mörkret, men de vänder och går tillbaka. Här finns ingen bra tältplats, så inatt sover vi gott i vindskyddet.

 

 

Dag 3: Rasbackstjärn – Nyberget, 15 km

Idag har vi inte så långt att vandra till dagens slutmål, då vi gick längre igår. Det passar bra, då Bergslagsleden går igenom Kindla naturreservat, som vi har tänkt att ta en extra rundtur igenom. Innan vi ger oss av mot Kindla går vi tillbaka ett stycke längs leden för att titta på resterna av en gammal skvaltkvarn. Det är en typ av kvarn där rotorbladet sitter horisontellt. På så sätt kan man utnyttja vattenkraften även i mindre bäckar. Efter detta går vi upp till reservatgränsen och till en grusväg som leden följer. Vi viker däremot strax av på en knapphändigt markerad led upp genom skogen upp på berget Kindlahöjden. Här är det naturskog och här och var får vi gå runt nedfallna träd och gamla murkna stockar. Efter en ansträngande stigning på mossbeklädd mark, som påminner oss lite om när vi var vilse på väg upp på Hållfjället, når vi toppen av Kindlahöjden (425 möh) där det finns ett vindskydd och ett utkikstorn som vi klättrar upp i. Däruppe ser vi inte bara en fin utsikt utan även ett par mindre korsnäbbar. Och en löpare som springer förbi nere på marken. Vi bestämmer oss för att ta en rundtur i naturreservatet. Det är verkligen en vacker natur här, stigen slingrar sig fram genom gammal naturskog och myrmarker. Vid lunchtid kommer vi fram till Klosstjärn där det finns eldstad och vindskydd, fin rastplats för den som vill övernatta. Vi nöjer oss med lunch. Sedan ställer vi ryggsäckarna för att ta återvändsleden upp på Röberget. Uppe på toppen är det vackert kargt och klippigt med några små krokiga tallar. Efter att ha kikat på utsikten går vi tillbaka ner till Klosstjärn, tar på oss säckarna och vandrar ner tillbaka till Bergslagsleden. Vi är fortfarande inne i naturreservatet, och leden följer här en liten porlande bäck. När vi kommer ut ur reservatet kommer vi ganska snabbt in på ett hygge, som står i skarp kontrast till den gamla, vackra skogen vi just varit i. Vid Kroktjärnen tar vi en liten fikapaus. Sedan har vi en höjd till att gå över. Sista biten innan vi kommer fram till Nyberget går över ett jättestort hygge, en liten tråkig avslutning på den här etappen som vi nog annars tycker har varit den finaste på Bergslagsleden som vi går hittills. Vid Nyberget ligger det ett vindskydd på en udde vid Dammsjön, en jättemysig rastplats. Här har vi en skön eftermiddag och kväll i det härliga vädret som vi har haft hela helgen.

 

 

Dag 4: Nyberget – Reboda, 11 km

Idag ska vi vandra ungefär halva etapp 4 till Reboda där vi ska bli upphämtade av Emils föräldrar. Vandringen börjar med grusväg längs Gränsjön. Vi får en fin naturupplevelse när en älg kliver över vägen strax efter vi kommit ut ur byn. Fjolårskalven är nog lite nyfiken på oss för den står kvar inne i skogen och kikar på oss, och flyttar sig bara lite i taget när Christophe försöker komma lite närmare. När grusvägen viker av från sjön fortsätter leden på en stig bredvid sjön så att man följer stranden hela vägen till dess södra ände. Härifrån går leden upp på Risbergshöjden, först i svagt motlut och när man viker av söderut blir det allt brantare. Leden passerar strax under toppen, och där vid ett gammalt gruvhål, får vi fin utsikt österut mot sjön Råsvalen. Strax efter utkikspunkten stöter vi på Emils föräldrar som har promenerat för att möta oss. Det är nu nedför till den lilla sjön Smedsjön, där det planteras in fisk för sportfiske. Idag är den någon slags fisketävling här. Härifrån är det bara en kort promenad kvar till byn Reboda där årets äventyr på Berglagsleden tar slut.

 

%d bloggare gillar detta: